THIEVES- en metod som ökar måluppfyllelsen

 DSC_0935

THIEVES är en metod för att utöka läsförståelsen i texter. THIEVES är skapad av Suzanne Manz som arbetar på Nassau Community College i New York.

THIEVES går ut på att förhandsgranska texten innan själva läsningen sker. THIEVES är en förkortning/akronym av:

T= title (titel)

H=headings (rubriker/överskrifter)

I=introduction (introduktion/inledning)

E=every first sentence in a paragraph (varje första mening i varje stycke)

V=visuals and vocabulary (bilder/grafik och ord)

E=end of chapter questions (frågorna i slutet av kapitlen)

S=summary (sammanfattning)

Förklara för eleverna att de ska lära sig vara ”informationstjuvar”, att de ska få verktyg för att förhandsgranska och plocka ut information från en text innan själva läsningen av den. Förklara vad thieves betyder på engelska och vad förkortningen betyder enligt ovan.

Som en introduktion till metoden kan eleverna tillsammans samla ihop förslag och exempel på hur man gör när man förhandsgranskar en text/ett kapitel. Diskutera tillsammans varför det är bra att förhandsgranska texter. Här ska de(tillsammans med lärarens hjälp) komma fram till att förhandsgranskningen hjälper dem att aktivera förkunskaperna, de sätter upp ett mål för läsningen och förstår i förhand vilka begrepp och områden de kommer att möta i texten.

Berätta för eleverna att inte alla faktatexter innehåller alla delar i THIEVES, alla texter har kanske inte exempelvis en sammanfattning. Det viktiga är att eleverna med tiden införlivar dessa stödfrågor och börjar använda dem medvetet till varje faktatext de möter.

Innan eleverna provar THIEVES på egen hand är det viktigt att du som lärare agerar modell för hur metoden fungerar. Gå igenom en text/ett kapitel gemensamt och tänk högt kring varje del i THIEVES. Eleverna behöver få se hur du tänker innan de vet hur de själva ska tänka kring texten. Börja med enklare texter och erbjud successivt mer avancerade.

Stödfrågor

Titel

Vad är titeln?

Vad vet jag redan om detta område/ämne?

Vad har detta ämne med att göra kring det jag läste i föregående kapitel?

Vad tror jag att jag kommer få läsa om?

Heading

Vad säger rubriken kring vad jag ska läsa om?

Vad handlar stycket om under rubriken?

Hur kan jag ändra rubriken till en fråga som kan besvaras av texten i stycket nedanför?

Introduction

Finns det en inledning under rubriken, kanske med fet stil?

Presenterar inledningen vad kapitlet kommer handla om?

Vet jag något kring ämnet redan?

Every first sentence in a paragraph

Vad tror jag detta kapitel kommer handla om baserat på varje första mening i alla stycken?

Visuals and vocabulary

Finns det fotografier, illustrationer, kartor, tabeller eller diagram i kapitlet/texten?

Vad får jag reda på genom att titta på dessa?

Finns det en ordlista över svåra ord eller begrepp?

Finns det viktiga ord som är markerade med fet text i texten?

Vet jag vad dessa ord betyder?

Kan jag förstå de fetmarkerade ordern med hjälp av sammanhanget i meningarna?

Hur får rubrikerna mig att lättare förstå vad texten handlar om?

End of chapter questions

Vad frågar frågorna efter?

Vilken information anser frågorna är viktig?

Vilken information får jag när jag läser frågorna?

Håll kvar frågorna i huvudet så du kan stryka under, markera var i texten svaren finns till frågorna.

Summary

Vad förstår jag och känner igen när jag läser sammanfattningen i slutet av texten?

 

Klicka på röda länken nedan för att få tillgång till frågorna på enskilt dokument.

Thieves stödfrågor

THIEVES används väldigt flitigt i USA men fler och fler har börjat använda den även i andra länder, bland annat här i Sverige. Helena Eklund har skrivit en utvecklingsartikel om just bland annat THIEVES och vilket enastående resultat detta har medfört. Genom arbete med lässtrategier ökade antalet godkända elever från 40 till 100 procent på ett halvår.
Helena_Eklund_stor

Helena Eklund, högstadielärare på Myresjöskolan i Nacka

Du hittar artikeln här:

http://www.skolporten.se/app/uploads/2015/12/Undervisning_Larande_19_2015.pdf.pdf

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läslyftet

Vi lärare på skolorna i Kiruna har fått erbjudande att gå Läslyftet som kommer att påbörjas framöver. Jag vill tipsa er om att det finns en hel del material tillgängligt på Läslyftets hemsida. Gå gärna in och kika på materialet, det finns mycket matnyttigt som kan användas redan nu. Du kan titta på filmer, läsa artiklar samt få tillgång till material du kan använda med eleverna.

Gå in på (kopiera länken till din webläsare):

https://lasochskrivportalen.skolverket.se/webcenter/portal/laslyftet

Välj sedan portal/årskurs och du ser sedan vilka moduler som är lämpliga för dig att läsa.

Nedan kan du läsa kortfattad information om de olika modulerna, syftet med läslyftet samt hur fortbildningsmodellen är uppbyggd. Du kan också läsa om de två kommande modulerna som riktar sig till pedagogerna inom förskolan, de kommer att finnas tillgängliga sommaren/hösten 2016. Den första heter Flera språk i förskolan och den andra Läsa och skriva i förskolan.

Texten och bilderna nedan är hämtad från Läslyftets hemsida.

 

läslyftet

 

Läslyftets syfte

Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, där lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare.

Läslyftet vill stärka det kollegiala lärandet och bidra till en förändrad fortbildnings- och undervisningskultur på deltagande skolor. Lärare får möta vetenskapligt väl underbyggda metoder och beprövade arbetssätt som kan användas för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga.

Så fungerar Läslyftet

Läslyftet riktar sig till lärare inom alla ämnen och lärare och förskollärare i förskoleklass. Personal i skolbibliotek kan också medverka. Det kommer också att tas fram stödmaterial för förskolan.

Fortbildningsmaterialet i Läslyftet är indelat i så kallade moduler. Det finns flera moduler att välja mellan och antalet kommer successivt att utökas under tiden som fortbildningen pågår.

Modulerna riktar sig till olika skolformer och årskurser. Det finns moduler som riktar sig till lärare som undervisar i till exempel svenska, NO eller SO. Andra moduler kan lärare i olika ämnen och årskurser arbeta med tillsammans.

Fortbildningsmodellen

Läslyftets fortbildningsmodell följer en arbetsgång som är gemensam för samtliga moduler. Innehållet i modulerna utgör underlag för kollegiala diskussioner, reflektioner över undervisningen och gemensam planering och uppföljning av klassrumsaktiviteter som syftar till att utveckla undervisningen.

Varje modul består av åtta delar som du och dina kollegor ska arbeta med tillsammans. Varje del är indelad i fyra moment: A, B, C, D. Varje moment har en flik med material, bland annat texter, kortare filmer, diskussionsfrågor och förslag på aktiviteter. Materialet är uppbyggt så att man ska följa den givna ordningen inom varje modul.

sv_modul_forklaring.png
Nedan hittar du en kort förklaring till arbetsgången inom de olika momenten.

<!–

Moment A – individuell förberedelse

I moment A ska du förbereda dig individuellt inför det gemensamma arbetet. I de flesta delar handlar det om att läsa en eller flera artiklar och titta på korta filmer. När ni läser artiklarna och tittar på film bör ni anteckna era reflektioner. De fungerar sedan som underlag för diskussionen i lärargruppen.
Tidsåtgång: 60 minuter.

Moment B – kollegialt arbete

Under den kollegiala träffen reflekterar ni tillsammans över det ni läst, sett och noterat. Därefter planerar ni gemensamt en lektion eller aktivitet som ni ska genomföra i era klasser. Möjligheten att utveckla undervisningen gemensamt är en viktig del av Läslyftet. Utgångspunkten för planeringen är de artiklar som ni har läst, de filmer ni sett och de instruktioner som finns under moment B. Tanken är att ni tillsammans ska diskutera de lektioner ni planerar, ge varandra råd och förslag samt dela med er av kunskaper och erfarenheter.
Tidsåtgång: 90–120 minuter.

Moment C – aktivitet

Moment C innebär att ni genomför den planerade aktiviteten under en lektion med en grupp elever och noterar vad som händer med elevernas förståelse. Om det finns möjlighet kan ni också auskultera hos varandra vid något eller några tillfällen. Tidsåtgång: ingår i den ordinarie undervisningen.
Tidsåtgång: ingår i den ordinarie undervisningen.

Moment D – gemensam uppföljning

Vid denna kollegiala träff diskuterar och reflekterar ni tillsammans över den genomförda aktiviteten/lektionen. Vad gick bra, mindre bra och vad kan förbättras? Vad såg ni av lärande hos eleverna? Här sammanfattar ni även vad ni lärt er under arbetet med den aktuella delen och funderar över vad ni vill ta med er in i fortsatt arbete.
Tidsåtgång: 45–60 minuter.

–>

Främja elevers lärande i NO, I [Läs mer]

Modulens syfte är att ge ämneslärare ökad medvetenhet om lärandets språkliga dimensioner och möjlighet att utveckla didaktiska verktyg som stöttar elevernas kunskapsutveckling i NO-ämnena.Modulen riktar sig primärt till lärare i de naturorienterade ämnena i årskurs 4-9.

Läs intervjun med modulens vetenskapliga ledare

Sammanfattning av modulen (pdf)

Till modulen: ”Främja elevers lärande i NO, I

Främja elevers lärande i NO, II [Läs mer]

Modulen ger verktyg för lärare att fördjupa sitt språkutvecklande förhållningssätt. Modulen riktar sig primärt till lärare i de naturorienterade ämnena i årskurs 4-9.

Läs intervjun med modulens vetenskapliga ledare

Sammanfattning av modulen (pdf)

Till modulen: ”Främja elevers lärande i NO, II

Främja elevers lärande i SO [Läs mer]

Modulens syfte är att ge ämneslärare ökad medvetenhet om lärandets språkliga dimensioner och möjlighet att utveckla didaktiska verktyg som stöttar elevernas kunskapsutveckling i SO-ämnena. Modulen riktar sig primärt till lärare i de samhällsorienterade ämnena i årskurs 4-9.

Läs intervjun med modulens vetenskapliga ledare

Sammanfattning av modulen (pdf)

Till modulen: ”Främja elevers lärande i SO

Kritiskt textarbete- att läsa, samtala och skriva (om) världen [Läs mer]

Syftet med modulen är att ge teoretisk kunskap och didaktiska redskap i hur man arbetar med ett kritiskt, undersökande och handlingsinriktat förhållningssätt vid läsning, samtalande kring och skrivande av olika texter. Målgrupp: F-6

Läs intervjun med modulens vetenskapliga ledare

Sammanfattning av modulen (pdf)

Till modulen: ”Kritiskt textarbete

Läsa och skriva i alla ämnen [Läs mer]

Syftet med modulen är att ge teoretisk kunskap om läsprocessen och språkutvecklande arbetssätt samt didaktiska förhållningssätt för att planera och organisera för en inkluderande undervisning där eleverna läser, skriver och lär i alla ämnen. Primär målgrupp: lärare i åk 1-3

Läs intervjun med modulens vetenskapliga ledare

Sammanfattning av modulen (pdf)

Till modulen: ”Läsa och skriva i alla ämnen

Lässtrategier för sakprosa [Läs mer]

Modulen handlar om lässtrategier för sakprosa och visar hur en explicit undervisning om läsning kan utveckla en mer komplex läsförståelse hos eleverna. I modulen får lärare redskap för att hjälpa elever att utveckla sitt läsande och sin förståelse av olika slags sakprosatexter. Modulen riktar sig i första hand till lärare i svenska och svenska som andra språk i årskurs 4-9.

Läs intervjun med modulens vetenskapliga ledare

Sammanfattning av modulen (pdf)

Till modulen: ”Lässtrategier för sakprosa

Samtal om text [Läs mer]

Modulen behandlar olika modeller för strukturerade samtal om text. Dessutom diskuteras samtalets betydelse för lärandet. Syftet är att ge didaktiska verktyg för planering och genomförande av samtal om olika sorters texter. Målgrupp: lärare i skolans alla ämnen i årskurs 1-9

Läs intervjun med modulens vetenskapliga ledare

Sammanfattning av modulen (pdf)

Till modulen: ”Samtal om text

Skriva i alla ämnen [Läs mer]

Modulen handlar om skrivande i olika sammanhang och ämnen. I modulen presenteras en modell för hur undervisningen kan utgå från texters syfte och funktion. Målgrupp: lärare i skolans alla ämnen i årskurs 4-6

Läs intervjun med modulens vetenskapliga ledare

Sammanfattning av modulen (pdf)

Till modulen: ”Skriva i alla ämnen”

Stimulera läsintresse [Läs mer]

Modulen visar hur skolbibliotek kan användas som resurs i skolan och hur samverkan kan stödja elevernas lärande. De som arbetar med modulen får möta olika metoder som kan användas för att skapa intresse för läsning. Målet är att skapa en skola som är en läsande miljö och där detta blir tydligt och synligt. Modulen riktar sig till lärare, förskollärare och skolbibliotekarier som arbetar med elever i förskoleklass och i grundskolan, årskurs 1-9. Tanken är att lärare och skolbibliotekarier ska samarbeta i arbetet med modulen men det är också möjligt att genomföra modulen utan en skolbibliotekaries medverkan.

Läs intervjun med modulens vetenskapliga ledare

Sammanfattning av modulen (pdf)

Till modulen: ”Stimulera läsintresse

Strukturerad läs- och skrivundervisning [Läs mer]

Syftet med modulen är att ge lärare verktyg att på ett strukturerat och systematiskt sätt arbeta med elevers läsförståelse genom olika stödstrukturer, t ex textsamtal. Målgrupp: lärare som undervisar i grundsärskolan oavsett inriktning och årskurs.

Läs intervjun med modulens vetenskapliga ledare

Sammanfattning av modulen (pdf)

Till modulen: ”Strukturerad läs- och skrivundervisning

Tematiska arbetssätt och digitala verktyg [Läs mer]

Modulen visar hur lärare genom kommunikationsstöd och olika arbetsformer kan stötta elever i deras läs- och skrivutveckling. Modulen riktar sig primärt till lärare i grundsärskolan.

Läs intervjun med modulens vetenskapliga ledare

Sammanfattning av modulen (pdf)

Till modulen: ”Tematiska arbetssätt och digitala verktyg”

Tolka och skriva text i skolans alla ämnen [Läs mer]

Modulen handlar både om elevers läsande och om deras skrivande. Elever möter en rad olika texter och uppgifter i klassrummet i de olika skolämnena som alla ställer olika krav på dem vad gäller läs- och skrivförmåga. I modulen får lärare redskap så att de kan stötta eleverna vid alla dessa textmöten. Modulen riktar sig primärt till lärare i årskurs 1-9 i skolans alla ämnen.

Läs intervjun med modulens vetenskapliga ledare

Sammanfattning av modulen (pdf)

Till modulen: ”Tolka och skriva text

 

Moduler för förskolan

Förskolan omfattas inte av Läslyftets statsbidrag. Det kommer emellertid tas fram fortbildningsmaterial som riktar sig till personal i förskolan. Detta gör att det ändå är möjligt att organisera arbete med Läslyftet i förskolan. Materialet blir tillgängligt från och med hösten 2016 och kommer att finnas på Läs- och skrivportalen.

Skolverket tar fram två moduler för förskolan inför höstterminen 2016. Arbetet med modulerna pågår under vårterminen 2016 och de kommer att publiceras så fort de är klara, förhoppningsvis före sommaren. Informationen är preliminär och ändringar kan ske beträffande både modulnamn och modulernas innehåll.

Båda modulerna riktar sig till all personal inom förskolan. Modulerna handlar om arbetet med både yngre och äldre barn.

Flera språk i förskolan

Modulen utgår från Skolverkets stödmaterial ”Flera språk i förskolan”.

Modulen kommer att handla om hur man kan ge barn som talar flera språk möjlighet att utveckla både svenska och sitt eller sina modersmål. I modulen betonas såväl personalens förhållningssätt som den språkliga stimulansen. En viktig utgångspunkt i modulen är att flerspråkighet är en tillgång både för individen och för samhället.

Läsa och skriva i förskolan

Modulen kommer att handla om hur personalen på förskolan kan arbeta för att uppmuntra och väcka intresse för skriftspråket. I modulen presenteras verktyg för att arbeta med högläsning, samtal om text och berättande. Dessutom visar modulen hur läsande förebilder och läsmiljö kan stimulera barnens språkutveckling.

Läsundervisning och lustläsning – tips på film

Läsundervisning och lustläsning

Nedan hittar ni en länk till ett filmklipp där läsforskare/experter från bland annat Karlstad universitet diskuterar läsundervisning, aktuell läsforskning och hur barn hittar lusten till att läsa.

Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups. (längd 45 min)

http://www.ur.se/Produkter/191312-UR-Samtiden-Bokmassan-2015-Lasundervisning-och-lustlasning

Boken som diskuteras i början av filmen är denna och länk till materialet finns längst ner i detta inlägg.

 Med läsning som mål

-Om metoder och forskning på det läsfrämjande området

 

läsning mål

Texten nedan kommer från kulturradet.se

Kulturrådet har anlitat forskaren Jonas Andersson för att ta fram en kunskapsöversikt över läsfrämjande metoder, som bygger på svensk och internationell forskning. Målgrupp är alla som har intresse för läsfrämjande verksamhet och litteraturens roll i samhället. 

Det finns just nu goda möjligheter att stärka läsandet. En diskussion om läsningens betydelse för lärande, bildning och människors möjligheter att delta aktivt i samhället pågår på många håll. Statliga myndigheter har fått stärkta uppdrag att främja läsning, bland annat Skolverket och Kulturrådet. En ny bibliotekslag förtydligar bibliotekens uppdrag att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning, forskning och kulturell verksamhet.

Kulturrådet har sedan 1990-talet fördelat medel till läsfrämjande projekt. Utgångspunkten är litteraturen som konstform och läsningen som konstnärlig upplevelse och väg till bildning. En rad framgångsrika projekt har genomförts, men utmaningarna är fortfarande stora. Internationella tester visar en nedåtgående trend för ungas läsförståelse. De nya nationella målen för litteratur- och läsfrämjande betonar allas rätt att ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Det finns därför anledning att stanna upp och reflektera. Hur ser kunskapsläget ut? Vilka samlade erfarenheter finns om hur vi kan öka och bredda läsningen och förbättra tillgången till litteratur för alla barn och vuxna?  

 

länk till materialet:

http://www.kulturradet.se/Documents/publikationer/2015/med_lasning_som_mal.pdf

 

LEGO Build to express

2014 fick jag medel av LKAB-akademi för att köpa in två LEGO-material – LEGO Education Build to Express och LEGO Education StoryStarter till Triangelskolan.

Jag tänkte först berätta om Build to Express. Materialet kan användas inom en mängd olika ämnesområden och teman när du som lärare vill inspirera och motivera eleverna till reflektion och diskussion. Materialet hjälper och engagerar eleverna att uttrycka sina tankar och idéer på ett konkret och kreativt sätt och förbättrar elevernas problemlösningsförmåga. Arbetsmetoden är utvecklad av lärare och specialister inom undervisning och är väl beprövat av LEGO.

DSC_0595

Med materialet följer en omfattande lärarhandledning med olika typer av byggutmaningar. Eleverna har tillgång till ett eget lego-set och arbetar i grupper om 4-6 stycken. Varje byggutmaning innehåller fyra delar (fundera, minnas, fantisera, summera) som eleverna får i uppdrag att bygga för att uttrycka sina svar. När varje del är klar berättar eleverna om sina modeller för varandra. Tidsåtgången beror på hur gamla eleverna är och hur svårt ämnesområdet/utmaningskortet är. Ett exempel på ett färdigt byggutmaningskort ser ut som följer:

  1. Fundera- Följande fyra byggutmaningar hjälper dig att identifiera, beskriva och diskutera huvudpersonerna i boken vi just läst. Bygg: Fundera kring boken vi just läst. Vi lärde känna flera personer i berättelsen. Vem var huvudpersonen? Vilka tycker du är andra viktiga personer? Bygg en modell som visar vem du tycker är den viktigaste karaktären och huvudpersonen i boken. Berätta: När byggtiden är slut turas ni om att berätta för varandra vad ni har byggt. Ha din modell på din egen byggplatta.
  2. Minnas – Tänk igenom allt du har fått veta om bokens huvudperson under berättelsens gång. Fundera kring vad personen gjorde. Bygg: Vad för slags person tycker du att huvudpersonen är? God eller ond? Konstig eller vanlig? Något annat? Vad är huvudpersonen bra på? Vilka svagheter har huvudpersonen? Välj en minifigur som ska symbolisera huvudpersonen. Vad är dina tankar kring huvudpersonen?. Berätta: När byggtiden är slut turas ni om att berätta för varandra vad ni har byggt. Ha din modell på din egen byggplatta.
  3. Fantisera – Nu ska du använda din fantasi! Du ska få utforska dina tankar om huvudpersonen ännu mer. Bygg: Låtsas att berättelsen fortsätter efter det nuvarande slutet. Bygg en modell som visar hur huvudpersonen kan utnyttja det han eller hon har lärt sig för att klara det som händer därefter. Berätta: När byggtiden är slut turas ni om att berätta för varandra vad ni har byggt. Ha din modell på din egen byggplatta.
  4. Summera: Den här byggutmaningen hjälper dig att fundera kring bokens huvudperson. Bygg: Titta på modellerna på byggplattorna. Fundera över vad alla har berättat. Bygg en modell som visar huvudpersonens viktigaste egenskaper och beskriver ditt intryck av huvudpersonen för de andra. Du kan använda delar från de tre modellerna du har på din byggplatta. Berätta: När byggtiden är slut turas ni om att berätta för varandra vad ni har byggt. Ha din modell på din egen byggplatta.

I mina läsgrupper i åk 5 har eleverna fått fundera över karaktären morbror Andrew i Min morbror trollkarlen av C.S Lewis, nedan ser ni bilder över hur de färdiga byggena kan se ut. Eleverna har hunnit läsa första delen av boken ända fram till när Polly råkar röra en av morbror Andrews ringar och plötsligt bara försvinner. I diskussionerna kommer det fram att Andrew uppfattas som elak och ond och det visar en av eleverna på bild två genom att ha byggt svarta horn. Alla eleverna försöker också beskriva hur morbror Andrew låst in både Polly och Digory i sitt arbetsrum och att han utför experiment. De nämner också att han är nyfiken och vetgirig för han vill ju veta vad som sker ”på det andra stället”, den andra världen.

DSC_0594

DSC_0588

DSC_0586

DSC_0591

DSC_0592

Jag tycker detta material är oerhört språkutvecklande, tysta elever lockas och motiveras till diskussion dels genom materialet men också gruppstorleken. Materialet är ett verktyg som hjälper eleverna att berätta vad de tänker och känner. Build to Express är också väldigt flexibelt och fritt men även strukturerat om man vill det. Lärarhandledningen erbjuder många tips på aktiviteter, det finns även tomma uppdragskort att fylla i. Det finns lektionsplaneringar i No, Svenska, So, hemkunskap men även i socialt samspel. Modellerna kan också fotas och dokumenteras och det går på så sätt att arbeta vidare med att exempelvis skriva om modellerna.

 

Checklista över strategier eleverna bör använda efter läsningen

Efter läsningen är följande strategier bra för eleverna att använda.

Strategier efter läsningen

Bekräftar/Justerar förutsägelser – Eleverna använder specifika detaljer i texten för att justera eller bekräfta sina förutsägelser.

Återberättar – Eleverna har förmågan att återberätta texten muntligt eller skriftligt. Eleverna använder detaljer i texten för att återberätta handlingen. Eleverna kan beskriva händelserna i rätt ordning.

Översiktsläser och läser om – Eleverna återvänder till texten för att stötta upp sina argument  eller för att besvara frågor under diskussioner eller under sitt skrivande om texten.

Gör anteckningar – Eleverna kan självständigt notera viktiga delar i texten.

Göra inferenser – Använder dialogen, miljöerna, konflikterna, handlingen, karaktärernas beslut, beteenden och fakta eller förkunskaper för att förstå och analysera underliggande meningar i texten.

Reflekterar över sin läsning – Eleverna har förmågan att rita, tala och skriva kring lästa texter.

Checklista över strategier eleverna bör använda under läsningen

Vilka strategier är då bra att eleverna använder sig under själv läsningen? Nedan finns en kort sammanställning av dessa strategier.

 

Strategier under läsningen

Anpassar läshastigheten – eleverna anpassar hastigheten beroende på syftet med läsningen (ex. översiktsläsning, omläsningar, läsning för nöjes skull)

Anpassar Intonationen/betoningen – Eleverna vet hur de ska betona vissa ord, ex kursiverande ord. De vet också att de ska pausa vid punkt och hur meningen ska betonas om det är en fråga eller en mening som avslutas med ett utropstecken. De när texter ska läsas med mer känsla eller då de ska läsas mer sakligt.

Förutsäger//stöder/bekräftar/anpassar– eleverna stöttar upp sina förutsägelser i texten. Eleverna använder förkunskaperna till att bekräfta eller justera dessa under läsningen

Frågar – Eleverna formulerar frågor under läsningen. Eleverna har vetskapen om att texten kanske inte besvarar alla frågorna.

Självrättande – Eleverna vet när en mening eller ett ord inte låter vettigt och har förmågan att rätta sig själv utan stöd. Eleverna har strategier för att uttala svåra/långa ord.

Övervakar sin förståelse – Eleverna kan identifiera delar i texten som de ej förstått.

Läser om – Eleverna läser om för att förbättra förståelsen, för att läsa om favoritdelar i berättelsen eller för att förstå oklara delar i texten.

Läser/Pausar/Sammanfattar – Eleverna stannar till i texten för att komma ihåg det lästa.

 

 

 

Checklista över vilka strategier elever bör använda före läsningen

Hur vill vi som pedagoger att eleverna ska tänka kring texterna och hur ska texterna bearbetas innan läsningen av texten sker? Nedan finns en tydlig modell om hur det bör se ut innan läsningen av en text sker.

Strategier före läsningen

Brainstorma,

K-W-H-L (en version av denna har jag lagt ut tidigare på bloggen),

Lista

Snabbskriva (Fast-Write)

Använda grafisk organisatör/tankekarta

web_-_graphic_organizer

Alla dessa metoder aktiverar förkunskaperna och erfarenheterna för att göra de tillgängliga under läsningen.

 

Förutsäga – Eleverna använder bilder, titeln och lite av texten för att stödja sina förutsägelser om texten

Översiktsläsning – Eleverna läser överskrifter, ord med fet text, ord, tabeller och diagram för att göra sig bekant med texten.

Formulerar frågor – Eleverna använder bilder, överskrifter, ord med fet text, tabeller och diagram för att skapa frågor till texten.

Gör förutsägelser kring nya ord – Eleverna använder sina kunskaper kring prefix, suffix, rot och stam för att försöka förstå vad de obekanta orden betyder. Målet är att eleverna ska ha ett brett ordförråd inom respektive ämnesspråk.

Visualisera – Eleverna skapar mentala bilder av ord, begrepp och förutsägelser

Klargör syftet med läsningen av texten – Eleverna förstår varför aktuell text ska läsas

 

 

Naturvetenskapliga texter svåra för eleverna

 faktiskt

Jag vill tipsa om en ny avhandling av Judy Ribeck som har studerat naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och matematiska lärobokstexter på högstadiet och gymnasiet och det ämnesspecifika språket som dessa texter innehåller. Hennes avhandling visar att de ord som förekommer i de naturvetenskapliga lärobokstexterna inte förekommer i någon annan typ av text – orden förekommer enbart i dessa ämnen. De typiska naturvetenskapliga orden förekommer i mycket mindre utsträckning i det vardagliga språket än typiska samhällsvetenskapliga ord. För att eleverna ska kunna förstå de texter de möter i de olika ämnena i skolan och särskilt de naturvetenskapliga, måste den undervisande pedagogen stötta eleverna i förståelsen av texterna – gå igenom svåra ord, resonemang och komplicerade meningar.

Det är alltså väldigt viktigt att i alla ämnen arbeta språkutvecklande. Att behärska olika ämnesspråk är avgörande för elevers skolframgång visar forskning (bl.a Hipkiss 2014) och även möjligheten att framgångsrikt studera vidare på universitet och högskola.

Ribeck tar också upp att PISA:s senaste läsförståelsetest visar att 23% av de svenska eleverna är ”svaga läsare”, de klarar bara av att förstå och tolka de enklaste texter. Chocken över Pisaresultaten har medfört att skolfrågan har börjat prioriteras högt bland de politiska partierna.

Varför går det då sämre för de svenska eleverna i läsning?

Sverige har under lång tid varit framgångsrika i att lära elever att läsa, det vill säga att avkoda. För att få en fullt utvecklad läs-och skrivförmåga och bli en stark aktiv läsare måste vi pedagoger bli bättre på att lära ut HUR man läser och hur man ska TÄNKA kring de texter vi läser. I denna blogg kommer jag att visa hur jag arbetar kring dessa bitar.

Judy Ribecks avhandling finns att läsa i sin helhet här :

http://spraakbanken.gu.se/eng/personal/judy-ribeck

 

Gratis studiepaket ger pedagoger mer kunskap om NPF

Hej!

Nu har SPSM delat med sig av ett gratis webbaserat studiepaket kring neuropsykiatriska funktionshinder som är tänkt att stötta pedagoger i mötet med barn/elever i dessa svårigheter. Nedan kan ni läsa mer kring detta studiepaket som riktar sig till pedagoger allt i från förskola till gymnasiet. Materialet kan studeras på egen hand eller i arbetslaget. Viktigt är att personalen får tid avsatt för inläsning av respektive moment samt tid till diskussion kring varje del. Arbetsgången är baserad på kollegialt lärande som visat sig vara en framgångsrik form av kompetensutveckling.

// Emilia

Texten är hämtad från spsm.se och där kan du också läsa mer kring detta material.

Studiepaket: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

npf

Förståelse, kunskap och pedagogiska konsekvenser

Studiepaketet vänder sig i första hand till dig som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrumtillstånd och adhd i ditt pedagogiska arbete, från förskola till gymnasiet. Innehållet är även överförbart till arbetet med andra barn och elever i uppmärksamhets- och samspelssvårigheter. Materialet kan användas som kompetensutveckling i ditt arbetslag eller för egna studier.

Studiepaketet är uppdelat i fem moment som består av filmer, föreläsningar, texter och reflektionsfrågor. Det kan användas för eget intresse eller tillsammans i en grupp. Om ni ska ta del av studiepaketet i grupp är det viktigt att deltagarna får förutsättningar att avsätta tid för instudering av varje moment och momentens gruppsamtal. Lämplig storlek på samtalsgruppen är fem till åtta deltagare. Räkna med att det behövs cirka fyra timmar per moment i studiepaketet där två timmar är egen instuderingstid och två timmar gruppsamtal. Total tidsåtgång blir cirka 20 timmar.

Utse en person som ansvarar för att boka lokal och bjuder in till gruppsamtalen. Det behövs också samtalsledare, som fördelar ordet och håller i strukturen av samtalet och en sekreterare som dokumenterar erfarenheter och reflektioner. Inför gruppsamtalen behöver deltagarna förbereda sig genom att se filmer, läsa och reflektera samt skriva ner sina reflektioner.

Syftet med studiepaketet är att skolhuvudmannen ges möjlighet att i egen regi arbeta processinriktat genom kollegialt lärande. Detta för att öka måluppfyllelse, främja skolnärvaro och psykisk hälsa för alla barn och elever.

Effektiv kompetensutveckling inom förskola och skola kännetecknas av kollegialt lärande, att det sker över tid, är förankrat i de lokala behoven och att rektor respektive förskolechef ger förutsättningar för att genomföra detta. Det finns också stora vinster med att elevhälsoteam respektive förskoleteam eller motsvarande är med och leder kompetensutvecklingsprocessen.

Moment

Vi rekommenderar att du tar del av momenten i föreslagen ordning.

Moment 1 – Egen- och föräldraperspektiv
Moment 2 – Perception och kognition
Moment 3 – Pedagogiska strategier
Moment 4 -Problemskapande situationer
Moment 5 – Tillgänglig lärmiljö

För dig som vill veta mer finns det förslag på ytterligare länkar och läsning under Nyfiken på mer.

Gå vidare till Moment 1 – Egen- och föräldraperspektiv

Barn av sitt eget språk – UR.se

Barn av sitt språk/UR
Barn av sitt språk/UR

Tips på filmer!

Vill du lära dig mer om hur du arbetar språkutvecklande i din klass/med dina elever? Följande serie i fem delar är då bra att titta på.

 

Barn av sitt eget språk

Elever på låg- och mellanstadiet ska bli läsande, skrivande och talande språkliga entusiaster. Att kunna läsa är mycket mer än att bara koda av texten. Det är att kunna tolka texten, läsa mellan raderna och ifrågasätta. Det är att kunna omsätta den till en muntlig berättelse, skriva om den med penna eller tangentbord, göra den till sin. Här ges i fem program handfast vägledning i hur ett språkutvecklande arbete kan bedrivas i grundskolan. Vi tar bland annat upp vikten av högläsning och gemensam läsning, dilemmat att förstå och kunna skriva texter på andra språk och att tala inför grupp. Vidare berättas det om konsten att väcka lärares intresse för skönlitteratur och på så sätt bana väg för boken in i klassrummet

 

http://www.ur.se/Produkter/158702-Barn-av-sitt-sprak/Om-serien

I fördjupningsfilmerna hittar du längre klipp från programmet där pedagoger berättar hur de arbetar. Åtta experter med olika bakgrund ger också sin bild av det så kallade Läskriget. På 1970-talet i Sverige utbröt nämligen ett regelrätt läskrig mellan olika åsiktsriktningar. Hur lär man bäst ett barn att läsa och skriva?

Fördjupning:

http://www.ur.se/Produkter/158702-Barn-av-sitt-sprak/Fordjupning