Läroböcker läsförståelse

Här följer några tips på böcker jag använder mig av i specialundervisningen vid träning av läsförståelsen bland mina elever – böckerna kan givetvis också användas i den vanliga undervisningen i klassrummet.

las-stopp-tank-lasforstaelse-a_haftad las-stopp-tank-lasforstaelse-b_haftad

Läs! Stopp! Tänk! tränar eleven i strategier som erfarna läsare använder medan de läser.
Böckerna innehåller berättelser och sakprosatexter – texttyper som eleven möter inom skolans alla ämnesområden.
Inför läsningen av varje text får eleven ett fokus inför läsningen, en uppgift, en strategi eller något att tänka på under läsningen. Texten följs upp med frågor som är är avsedda att stimulera och utveckla strategier för läsförståelse. A-boken vänder sig till elever i årskurs 2 och B-boken till elever i årskurs 3.

Finns att beställ på Liber.se

 

 

Ett material som många av er säkert redan känner till är Mellan Raderna -jag tycker ändå det förtjänar en rekommendation – alla texter får kopieras obegränsat och det kan alltså användas om och om igen. Texterna tränar eleverna i att göra inferenser – en förmåga som är viktigt för att förstå de texter vi läser.

läsa m 3 läsa m 32 läsa mellan raderna läs m 42

Mycket Mer – mellan raderna är del 3 och en fortsättning på tidigare utgivet material, men kan även användas separat. Denna upplaga av Mycket mer – mellan raderna innehåller ett facit som verktyg för läraren.

Mellan raderna – lättläst (del 1) vänder sig till barn i förskoleklass och de 
första åren i skolan. Den har ett lättare ordval och språk, vilket främjar den första läsningen.
Vad står det mellan raderna? (del 2) innehåller något längre och svårare texter, än i den lättlästa. Den kan användas i anslutning till eller parallellt med de övriga böckerna.
Mellan raderna – avancerad (del 4) kan även användas separat. Texterna är betydligt längre och innehåller ett mer avancerat ordval än tidigare böcker.

Materialet är skrivet av två speciallärare, som har provat ut det både i klass och med enskilda elever.

Finns att beställa på studentlitteratur.se

 

Följande material heter Läsförståelse FAKTA – mycket bra upplägg och kvaliteten på texterna är hög.

fakta 3 fakta 2 fakta 1

Läsförståelse Fakta stödjer och kompletterar undervisningen i matematik, NO-ämnen och SO-ämnen.

Texterna representerar många olika sakprosa genrer och varierar därför både i utformning och struktur. Genom arbetet med Läsförståelse Fakta lär sig eleverna att olika slags texter både kan, och ska, läsas eller skrivas på olika sätt för att bli meningsfulla.

Läsförståelse Fakta uppmärksammar eleverna på att allt på en sida kan läsas, inte bara löpande text – mellanrubriker, tabeller, bildtexter, ordförklaringar och fotnoter är ofta lika viktiga.

I Läsförståelse Fakta Start får eleverna också öva sig i att strukturera och skriva faktatexter och att utforma sidor med de olika element som nämnts ovan.

Finns att köpa på studentlitteratur.se

Ett annat material jag vill tipsa om är Faktiskt – ett nyutkommet material där eleverna får öva och utveckla förståelsen vid läsning av faktatexter. Jag har hunnit använda det på några av mina elever och det har varit mycket uppskattat hittills, intressanta och roliga ämnen som väcker elevernas läslust!

faktiskt

Faktiskt är ett nyskrivet faktabibliotek som består av 20 böcker på fyra nivåer. Faktaböckernas innehåll och upplägg ger möjlighet till att öva och utveckla läsförståelsen. Eleverna blir förtrogna med faktaläsningens alla viktiga delmoment som rubriker, faktarutor, löpande text, bildtexter, ordlistor och punktlistor. På omslaget insidor finns också frågor som hjälper eleverna att fundera över innehållet före läsningen, under läsningen och efter läsningen.

Finns på nok.se

Vad blir X?

självbild

Vi vet alla hur viktiga vi lärare är i våra elevers liv, hur viktigt det är att bygga upp en relation och ett förtroende. Hur elevernas självbild kan stå som hinder för att lyckas i skolan. Det är verkligen viktigt att vi visar våra elever att vi verkligen bryr sig om dem, på riktigt.

Texten nedan fick vi speciallärare/specialpedagoger läsa i kursen ”Pedagogisk utredning av elevers läs-och skrivutveckling 2”, en kurs som SPSM anordnade under höstterminen 2015 på uppdrag av kommunerna i Norrbotten. Det är en text som visar hur lärares förhållningssätt kan påverka en elevs syn på sig själv på både gott och ont och den berör verkligen. Läs!

beppe_singer

Benjamin ”Beppe” Singer är läraren som nu mer leder programmet Hjärnkontoret på SVT. Förbered dig på att bli berörd!

Vad blir X?

Frågan ställs och det blir helt knäpptyst i klassrummet. ”Vad BLIR X, BENJAMIN?”. Året är 1990 och jag går i sjunde klass på Bergaskolan i Malmö. I klassrummet sitter nu trettio elever som stirrar på mig med vad som känns som hånflin. ”VAD BLIR X?” frågar min mattelärare igen. Det känns nästan som om han skriker frågan. Det blir HELT knäpptyst och det enda jag kan höra är min egen puls och vad jag misstänker vara fnitter från klassens två duktigaste MVG-elever. Jag får fullständig panik. Jag MÅSTE svara något. Kan inte bara sitta där längre och stirra på min lärare och mina klasskamrater. Jag vet att dom kan se att jag har panik. Jag är ju också lite överviktig och har väldigt lätt för att börja svettas – antingen när jag anstränger mig eller, som nu, när jag känner mig pressad. Med darrande röst som precis har börjat få sin första smak av målbrottet försöker jag mig på en siffra – ”19?”. Det känns som om jag precis kastat mig ut för ett stup. Tänk om jag råkar ha rätt här så att min lärare kan låta mig vara ifred. ”19? – Har du ens lyssnat på ett enda ord jag ord jag sagt idag, Benjamin? Va, har du det?”. Frågan skickas vidare till en av de där MVG-tjejerna som självklart vet PRECIS vad X är. Min lärare tittar förnöjsamt på dem, berömmer dem och tittar sedan på mig med en blick som kom att prägla många många år framöver. En blick som sade mig att jag var HELT värdelös. En blick som nästan SKREK att jag inte hade ett skit i ett klassrum att göra. En blick som sade – ”Benjamin, du får klara dig själv nu…”

Här börjar en 15 år lång kamp för min del. En kamp mot mig själv. En kamp mot min omgivning. En fruktansvärd känsla av att inte vara värd något. Jag vet att det kan låta lite tramsigt, men den där blicken som jag fick den där mattelektionen kom att påverka hela min syn på mig själv och min akademiska värdighet. Jag började odla ett inre självförakt och gav mig in på en lång destruktiv bana fylld av revolt, ångestattacker och slagsmål. Det värsta av allt var att jag behövde hitta ett snabbt sätt att tysta ner de här demonerna i mitt huvud som ständigt klankade ner på mig och allt jag gjorde, sade och tänkte – och det var då jag hittade drogerna. Drogerna blev en mjuk huvudkudde för mig att vila på när det blev för högljutt i huvudet. Hade jag bara haft någon annanstans att få vila mitt huvud hade jag kanske inte behövt hitta tröst i kemiska substanser. Hade mina föräldrar då mått bra i sig själva och sin relation hade de kanske förmått att se vad jag behövde. Kanske hade de till och med kunna ge mig just det som hela mitt väsen behövde – lugn och ro och trygghet. Tyvärr blev det aldrig så. Receptbelagda opiater fungerade som min lugna trygga punkt under många år. Förutom alla de ovanstående superlativen som beskriver känslan jag levde med under alla dessa år kunde jag nu även lägga till ånger, skam och en rädsla för att bli påkommen.

Jag lyckade ändå på något sätt vara produktiv utåt sett under denna period. Jag tog en massa olika ströjobb. Allt från städare till bartender och videobutiksbiträde. Jag lyckades även hitta en annan ventil för min frustration – musiken. Jag blev trummis och spelade i en rad olika punkband, turnerade både i Europa och USA. Jag fick uppleva saker som de flesta bara drömmer om.

Men känslan fanns alltid kvar där – ”Du är VÄRDELÖS, Benjamin.”

En dag när jag befann mig i en liten turnébuss på en amerikansk motorväg, tom i bollen av allt vad turnélivet innebär – fullständig utmattning, dålig mat, alldeles för mycket drickande osv. – bestämde jag mig för att jag behövde ändra på mitt liv. Jag behövde något mer. Jag visste det inte då, men den där dagen i den lilla trånga, skitiga, illaluktande turnébussen skulle bli början på något större än jag någonsin kunnat tro. Början på något som faktiskt fört mig hela vägen hit idag, där jag sitter och skriver till er i detta nu.

När vi kom hem från turnén och jag satt i min lilla etta på S:t Pauli Kyrkogata i Malmö igen slog jag på TV:n en sen decemberkväll. Det var då det hände. Jag såg ett program som jag aldrig sett förut – CSI. Ett skitspännande program om en massa snygga människor som löste brott i ett laboratorium. Allt till tonerna av Van Halen. Jag bestämde mig då – jag ska bli forensiker! Yes! Nu jäklar! Nej faaaaaaannnn!!!! Jag hade ju inte den gymnasiebehörighet som behövdes för att bli forensiker. Jag sumpade ju matten och alla de andra ämnena jag behövde.

Det fanns bara ett sätt att lösa det på – KOMVUX. Jag anmälde mig till ett naturvetenskapligt basår för att läsa in de ämnen som krävdes för att komma in på kemistutbildningen i Lund. Som tur var ville ingen bli kemist då (knappt nu heller), vilket gjorde att om jag bara fick G i de ämnen som krävdes, hade jag en chans att komma in.

Jag hade inte satt min fot på en skola på flera år och jag kände hur den där vidriga känslan smög sig på mig när jag närmade mig KOMVUX Kronborg den där vårdagen. Svettningarna var där och jag vet inte hur många gånger jag vände i dörren innan jag till slut bestämde mig för att gå in på dagens första lektion – MATTE!!!

Jag satte mig bredvid en person som såg ut att må precis lika dåligt som jag. Jag pratade med henne lite om varför hon var där och vad hon kände och som tur var så tillhörde hon samma läger som jag – full med ångest och självförakt. Hon, precis som jag, hade egentligen ingen aning om varför hon hade bemödat sig med att ens skriva in sig på kursen. Det var ju ändå dött lopp. Vi skulle ju ändå kugga kursen. Vi var ju värdelösa.

Och så kom äntligen vår lärare in i klassrummet och presenterade sig själv. Han hette Mats och han gjorde något mycket märkligt. Innan han började prata matte med oss gick han runt i klassrummet och hälsade på oss en och en. Jag såg hur han gick runt och lade handen på axeln på folk, frågade dem vad de hette och om de hade det OK. Han började närma sig mig och jag kände hur jag blev varmare och varmare om kinderna, hur svetten började tränga fram ur pannan på mig. Jag minns att jag tänkte ”Ha, din jävel, du kommer inte åt mig. Du kan inte knäcka mig. Det finns nämligen inget kvar att knäcka. Sucker! Haha!”

När han kom fram till mig så lade han, precis som på de andra, handen på min axel och frågade mig vad jag hette. ”Benjamin” sade jag med darrande röst. Och det var DÅ det hände. Han tittade på mig och sade – ”Hallå ja, jag heter Mats. Vad gött att du ville komma hit. Man blir ju nästan lite stolt”. Det var inte så mycket det han sade utan hur han sade det och framförallt hur han tittade på mig. Jag såg värme, empati, ödmjukhet i hans ögon. Det var nästan som om de sa ”Det är lugnt Beppe, jag fattar. I got your back!”

Den där känslan som Mats förmedlade gjorde att jag efter ett par månader fyllda av omprogrammering av mitt inre lyckades få mitt första G på ett matteprov på flera år. Jag kommer ihåg känslan. Jag grät inombords. Det var långt ifrån en omedelbar känsla av att jag var värd något men det var en otroligt skön momentan belöning som inte var baserad på kemiska substanser. Jag hade klarat det! Jag vågade mig därefter på fler sidor i matteboken och klippte sedan ett VG på nästa prov. Sedan fick jag ett MVG och under ett år betade jag av Matte A, B och C.

Jag hade dräpt min inre Katla. Jag hade sprängt min inre dödsstjärna. Allt på grund av en enkel blick från en människa som verkligen brydde sig. Jag gick och utbildade mig till kemist men fick ironiskt nog jobb som mattelärare istället. Jag jobbade i fem år som det. Under hela den här tiden genomsyrades min pedagogik av ett försök att ständigt återskapa det ögonblicket jag fick med Mats, med alla de elever jag stöter på som har EXAKT samma inre HELVETE. Jag tänker fortfarande så. I allt jag gör.

Jag fick möjlighet att ta över uppdraget som programledare för Hjärnkontoret på SVT 2011 och tillsammans med min redaktion fick jag den stora äran att åka till Göteborg för att ta emot det hedersamma priset som ÅRETS FOLKBILDARE 2011.

Kan ni tänka er? Jag, den fullständigt värdelöse, meningslöse, inkompetente IG-Beppe? Årets Folkbildare? Det är med en ENORM ödmjukhet och tacksamhet som jag ser tillbaka på vad jag gått igenom och hur jag hamnat där jag hamnat idag.

Det sitter tusen och åter tusentals elever i klassrum runt om i Sverige idag och har det likadant. Elever som helt tappat hoppet och tron på att de någonsin kommer kunna åstadkomma något. Elever som själva hamnar i destruktiva spår och som ganska ofta inte lyckas ta sig därifrån, tyvärr.

Jag vet att vi alla jobbar häcken av oss för att få skolan till att bli en bättre plats för våra elever att vara i. Vi reformerar, utvärderar, reformerar, revolutionerar, flippar, digitaliserar och mycket mer. Allt detta är otroligt viktiga element för en hållbar lärmiljö, men den viktigaste nyckeln av dem alla är människor som Mats. Pedagoger som brinner för sina elevers välmående och självkänsla. Pedagoger som krigar för sina elevers rätt till upptäckarglädje och självständighet. Pedagoger som offrar mer än vad någon politiker någonsin kommer förstå eller lönesätta för att deras elever ska kunna gå rakryggade och stolta ut från klassrummet.

Det är ER jag vill passa på att tacka i det här brevet. Det finns MASSOR av er därute som lyckas hålla era huvuden ovanför detta hav av dokumentationskrav för att skapa den trygghet och glädje som vi alla skriker efter.

TACK.

Jag blir inte längre rädd för frågan ”Vad blir X?”. Det är tack vare er. Jag är er evigt tacksam och lovar att jag resten av mitt liv kommer fortsätta att kämpa för precis det ni kämpar för – att se eleverna i ögat och säga – ”I got your back!”

/Beppe

(skolvaren/wordpress.com/2013/12/20-lucka-20-benjamin-singer)

Läsförståelse och hörförståelse i de tidiga åldrarna

Funny-cartoon-Bedtime-story

 

Många elever är tyvärr passiva läsare, det blir en mekanisk läsning utan att reagera på om de förstår vad de läser. Läsningen blir meningslös utan förståelsen och följden blir att eleverna får problem med skolarbetet – detta kan vi bland annat se i PISA-resultaten som så ofta diskuteras i nyheterna.

Det positiva i det hela är att aktiv läsning går att träna upp – och vi pedagoger (och föräldrar) bör börja med detta redan när barnen är små genom att visa dem att alla texter har något att säga dem. I dessa samtal kring texter kan vi introducera lässtrategier som sedan barnen har tillgång till då de börjar skolan.

En central del i detta arbete är samtalet kring text och bild i anslutning till högläsningen. En bra struktur är enligt följande:

  1. Förförståelse: Pedagogen ställer frågor om det barnen redan vet kring det som berättelsen kommer handla om. Titta på bokomslag, baksidan, titel, författare. Bläddra i boken och visa några bilder. Här aktiveras barnens bakgrundskunskaper vilka är viktiga att aktivera för att få en förståelse av läst text, berättelsen kopplas ihop med barnets egna erfarenheter.
  2. Under läsningen: För att eleverna ska kunna skapa inre bilder av det lästa, reflektera och knyta an till sitt eget liv och att eleverna förstår textens ord och begrepp så måste detta modelleras och förklaras av pedagogen. Under högläsningen stannar pedagogen upp och talar om vilka inre bilder hon/han själv får i sitt inre ”Nu när vi läser detta får jag en bild/film i huvudet av att..” eller när det gäller att knyta an till sina egna erfarenheter ”När jag läste detta tänkte jag på när jag själv…” Här kan diskussionen utvecklas där eleverna även få delge vilka inrebilder/ erfarenheter de knyter an till under läsningens gång. Viktigt att tänka på här är att vi alla har olika ”scheman” i våra huvuden, dvs vi har olika mycket kunskaper och erfarenheter kring ett specifikt ämne – en elev/ett barn som går ofta till stallet har ett väldigt utvecklat schema kring hästar medan en annan kanske inte alls kan mycket kring detta. Detta påverkar givetvis förståelsen kring en text kring hästar eller vilket ämne det nu rör sig om. Vid textsamtalen är det viktigt att ha detta i åtanke – att eleverna har olika förutsättningar när det gäller att förstå vissa typer av texter och kan därför behöva mer stöd i förståelsen.
  3. Ett viktigt led i att utveckla en god läsförståelse är ordförståelsen – det är väldigt viktigt att under läsningen stanna upp vid svåra ord eller uttryck och förklara dessa. Ett torftigt ordförråd är ett stort hinder i utvecklingen av läsförståelsen.
  4. Ofta är barnen/eleverna omedvetna om att det krävs mycket av dem för att de ska förstå vad de läser eller förstå vad andra läser för dem. Det är inte ovanligt att barn/elever blir förvirrade när de får en fråga där de inte hittar svaret direkt i texten men genom tydliga instruktioner i att svaret ibland finns inom de själva och genom de erfarenheter de har kommer de också förstå hur man gör inferenser och bli en reflekterande läsare
  5. Annat att diskutera under och efter läsningen av en text (skönlitteratur) är karaktärerna som finns med i texten – vilka var de? Hur såg de ut? Vad hade de för problem? Hur löste sig problemet? Vad hände i början, mitten, slutet? Vad ville författaren att vi skulle lära oss av texten? Hade slutet kunnat se annorlunda ut? Hur hade berättelsen kunnat fortsätta? Vad hände innan berättelsens början? Vilka känslor fick du i de olika avsnitten av berättelsen? Beskriv miljön? Vilken karaktär gillade du mest/minst – varför? Vilken del av berättelsen var bäst – varför? Vilka frågor skulle du vilja ställa till huvudpersonen/någon annan karaktär? Här kan pedagogen stötta upp genom att delge sina egna tankar och reflektioner, det brukar ofta få igång barnen/eleverna så de också kan delge sina tankar/känslor/reflektioner.
  6. Vid högläsning av faktatexter kan man diskutera vem/vad texten handlar om, vad händer, när händer det, var händer det, varför har texten skrivits? Vilka ord är svåra/viktiga i texten? Tre saker vi lärde oss genom att läsa texten? Sammanfatta vad texten handlade om?Här kan pedagogen tillsammans göra en grafisk organisatör, en tankekarta – på blädderblock eller whiteboardtavla. På detta vis får barnen/eleverna ”hänga upp” sina kunskaper konkret och befästa dessa starkare.

mind_map2

Tips på bra böcker/filmer för er som vill läsa/lära er mer kring detta:

aktiva-lasare-ova-lasforstaelse-fran-starten-att-lasa-mellan-ra_haftad

förskola läsning

 

Film: ”Högläsning i förskolan”

Urklippt från ur.se:

Marie Trapp, lärare i årskurs 1-7, har arbetat med läsförståelsestrategier på lågstadiet i flera år. Vi följer med när hon tillsammans med två förskolepedagoger provar strategierna för första gången i Råby förskola. De arbetar med en saga om vargen och en faktatext om vargen. De förutspår, reder ut oklarheter och sammanfattar

Länkadress:

http://www.ur.se/Produkter/182945-Strategier-for-lasforstaelse-Hoglasning-i-forskolan

Klippet kommer från en  serie på ur.se om att arbeta med läsförståelsestrategier:

Vi följer hur en årskurs 3 och en årskurs 5 arbetar med strategierna i olika ämnen. Både elever och lärare delar med sig av sina tankar. I sista avsnittet testar Råby förskola hur de skulle kunna använda sig av strategierna i när de läser högt för barnen. Serien inleds med ett introducerande avsnitt där bland andra forskarna Barbro Westlund och Catharina Tjernberg uttalar sig. Som komplement till serien föreslår vi att du som pedagog fördjupar dig ytterligare i den teoretiska bakgrunden till strategierna.

Det finns sju delar i denna serie:

Introduktion

Förutspå

Ställa frågor

Utreda oklarheter

Inre bilder

Sammanfatta

Samt klippet ovan

 

Länkadress alla klipp:

http://www.ur.se/Produkter/182939-Strategier-for-lasforstaelse-Introduktion#Om-serien

 

Guidad läsning

Guidad läsning är en undervisningsmetod som är väldigt populär i England, Wales och USA för att lära elever att läsa med förståelse. Denna metod jag använder mig av i praktiskt alla lektioner jag håller i. Eleverna läser texter på rätt nivå och då läsningen sker i grupper så är grupperna anpassade utifrån förmåga, behov och styrkor. Gruppstorleken brukar vara på ca 2-6 elever och varar ungefär 20 minuter

Guided_readingMF

 

Viktigt är att minst 2/3 av lektionen ägnas åt läsning

Vid undervisning av enskilda lässtrategier ska läraren:

  1. Agera förebild
  2. Visa eleverna hur de ska göra när de inte förstår vad de läser
  3. Lära eleverna hur de ska använda strategin då de läser självständigt
  4. Alltid beskriva strategin tydligt, även i handling

Exempel på minilektioner

De olika delarna i en berättelse

Ordförråd

Sekvenser

En karaktärs utveckling

Förutspå

Läsflyt

Avkodningsstrategier

Göra textkopplingar (text-till-själv; text-till-text; text-till-världen)

Inferenser

Sammanfatta

Analysera

Kritisera

Översiktsläsa och skanna

Återberätta

Ordförståelse

 

Jag kommer att skriva mer om guidad läsning framöver.

Close reading

En metod jag börjat testa i min undervisning är Close Reading (Närläsning).

Det är en metod för att lära ut läsförståelse som används väldigt flitigt i USA. Eleverna uppmuntras i denna metod att läsa väldigt analytiskt samt ha ett ”nära” förhållande till texten de läser. Genom denna närläsning kommer läsaren att få reda på textens huvudtanke, kärnan i texten samt hitta viktiga detaljer. Eleverna får även träna sig i olika typer av lässtrategier under läsningens gång. Ordförrådet byggs på i och med att svåra ord och uttryck alltid tas upp under varje lästillfälle.

close_reading

I närläsning är det väldigt viktigt att knyta an varje moment till diskussioner. Läraren har ett stort ansvar när det gäller val av text – texterna ska vara väldigt korta och kärnfulla, särskilt i början när eleverna börjar träna denna variant av läsförståelseövningar (jag har använt mig av bland annat fabler vilket har visats sig fungera bra i mina läsgrupper). Texten läses tre gånger med olika mål för varje läsning.

Kortfattat kan närläsningen och diskussionerna kring denna beskrivas så här:

Första läsningen (för att få ett hum om texten):

  • Vad var huvudtanken?
  • Kan du sammanfatta texten?
  • Vad verkar vara viktigast?
  • Vilka frågor har du?
  • Vilka ord/meningar var svåra att förstå?

Andra läsningen (för att få djupare förståelse):

  • Vilka strukturer och kännetecken används i texten?
  • Vilket syfte har författaren med texten?
  • Förmedlar författaren några särskilda känslor kring det han/hon skriver om?
  • Varför använder författaren särskilda ord och fraser i texten?

Tredje läsningen (knyta ihop säcken):

  • Vilka inferenser kan du göra?
  • Hur påminner/skiljer sig texten från andra texter du läst?
  • Hur påminner/skiljer sig texten från ditt eget liv?

När denna metod introduceras till eleverna kan det vara klokt att i början läsa texterna tillsammans samt gemensamt diskutera dessa frågor efter varje läsning. Det är viktigt att läraren agerar modell för att på så sätt visa eleverna hur de kan tänka enligt denna metod. Med tiden kan eleverna bli mer självständiga och frågorna kan finnas tillgängliga i exempelvis en grafisk organisatör. Det är dock viktigt att inte glömma bort diskussionerna kring varje text, på detta sätt får alla elever stöd från varandra och läraren i sitt sätt att tänka och lära.

När eleverna närläser ska de också göra markeringar i texten

  • Svåra/viktiga ord och meningar ringas in eller stryks under
  • viktiga detaljer/information markeras med en stjärna
  • Oklarheter/frågor markeras med ett frågetecken ?
  • Intressanta/viktiga delar markeras med !
  • textkopplingar markeras med TK (text-till-text; text-till-själv; text-till-världen)
  • Favoritdel markeras med ett hjärta <3

 

 

Monica Reichenberg

En läsforskare som jag inspirerats av i min undervisning är Monica Reichenberg. Hennes forskningsområde rör läsning och främst läsförståelse. Hon är professor vid Göteborgs universitet och har även bidragit till moduler (Quesioning the Author, Reciprok undervisning, Att läsa mellan och bortom raderna, Kriterier för textval, Strukturerad läs- och skrivundervisning) i läs-och skrivportalen (Läslyftet).

monica reichenberg

Hon menar följande:

Det går inte att förlita sig på att läsförmågan utvecklas av att barn läser på egen hand. Får inte eleverna möjlighet att fortsätta åka på läståget och först i slutet av grundskoletiden upptäcker vad de missat, har de sannolikt inte samma läskultur och läslust att bygga vidare på, vilket gör det svårare. Ges inget stöd tidigt i barnets läsförståelseutveckling kommer det att sätta spår i alla skolämnen.

Hon har skrivit dessa böcker som jag verkligen rekommenderar, många handfasta tips på hur vi som lärare kan lägga upp undervisningen för att våra elever ska få en högre läsförståelse och även inom ett område som ofta glöms bort – då eleverna läser faktatexter.

vagar-till-lasforstaelse-texten-lasaren-samtalet-2a-utgavan _lasforstaelse-genom-strukturerade-textsamtal-for-elever-som-behover-sarskilt-stod

 

Här finns en artikel för er som är intresserade av att veta mer om Monica Reichenbergs arbete, den handlar om textsamtal och svaga läsare:

http://www.glafs.se/dok/om_textsamtal.pdf

 

Monica Reichenbergs synsätt när det gäller texter går att sammanfatta i följande och det är samtidigt en uppmaning till alla lärare:

Ingen tryckt text, hur god den än må vara, är avsedd att stå på egna ben. Samtalet före, under och efter läsningen är viktig för att det ger eleverna lärarledd träning i att angripa en (fakta)text” 

 

 

 

Adrienne Gear

gear2

adrianne

Vill tipsa er att läsa följande bok av en författare som väldigt mycket är i ropet just nu – Adrienne Gear. Hon arbetar själv som lärare i Kanada samtidigt som hon är en väldigt framgångsrik författare. Hon står även bakom begreppet ”Reading Power” – läs gärna mer om detta på hennes hemsida där hon även har en väldigt bra blogg:

http://readingpowergear.com/

 

Klippt från nok.se:

I boken Att läsa faktatexter ger Adrienne Gear konkreta lektionsförslag på hur du som lärare kan undervisa i lässtrategier av faktatexter. Författaren presenterar fem strategier för att göra eleverna uppmärksamma på sitt eget tänkande och hur de med hjälp av egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap kan skapa mening i texten. Genom sina lektionsexempel beskriver författaren hur lärare kan introducera och arbeta med varje strategi. Boken visar också varför det är viktigt att lära ut strategierna i rätt ordning.

 

Adrienne Gear ger tydlig och forskningsanknuten vägledning i hur eleverna blir självständiga och metodiska läsare av faktatexter. Att läsa faktatexter vänder sig i första hand till lärare som undervisar i låg- och mellanstadiet.

Nedan har ni tillgång till en matris vad gäller läsning av faktatexter, ett utrag ur boken ovan:

Matriser adrienne faktatexter