Bedömningsportalen – Skolverket

Har ni varit in och kikat på Bedömningsportalen?

(Text hämtad från Skolverkets hemsida)

Tillgång till bedömningsportalen

För att på ett mer samlat sätt kunna erbjuda bedömningsstöd har vi utvecklat en bedömningsportal. I bedömningsportalen ska lärare kunna hitta bedömningsstöd som filmer, diagnosmaterial och enskilda uppgifter.

Vad finns i bedömningsportalen?

Vi kommer att flytta allt bedömningsstöd till bedömningsportalen. Många material som kommer att finnas där, finns med andra ord redan här på vår webbplats. I bedömningsportalen finns dessutom frivilliga kursprov i till exempel fysik, kemi, matematik och moderna språk. Dessa har tidigare legat i olika provbanker.

Hur får du tillgång till bedömningsportalen?

En del material är skyddat

Eftersom en del av bedömningsstöden är skyddade med sekretess eller upphovsrätt  behöver säkerheten vara hög. En del av bedömningsstödet i bedömningsportalen kommer därför att vara lösenordskyddat för att endast lärare ska kunna komma åt det. För att få åtkomst till det skyddade materialet krävs det att huvudmannen ger behörighet till rektorn för de skolenheter som huvudmannen är ansvarig för. Information om hur det här går till har tidigare skickas ut till huvudmän och rektorer. Vänd dig i första hand till din rektor eller huvudman om du har frågor om bedömningsportalen. Huvudmannen är skolans ägare, det vill säga styrelsen till en fristående skola eller kommunen om det rör sig om en kommunal skola.

Huvudmannen registrerar ett konto

När huvudmannen registrerat sig och ansökan godkänts av Skolverket skapas ett konto och ett användarnamn och lösenord skickas till dennes e-postadress. I samband med detta skickas även en säkerhetsdosa till den adress som är registerard som huvudmannens arbetsplats, enligt SCB. Det kan vara en fysisk plats såsom en skola eller en box. Dosan skickas aldrig till huvudmannens privata adress. Om du som huvudman misstänker att det är fel adress som är registerad hos SCB ska du höra av dig till dem. Från att att huvudmannen registerat sig tar det ca. 1-2 veckor innan säkerhetsdosan kommer.

När huvudmannen har tillgång till användarnamn, lösenord och säkerhetsdosa kan hon eller han logga in och administrera sina skolor. Huvudmannen kopplar sedan en rektor till var och en av dessa skolor. 

Rektorn eller provadministratören registrerar lärarna

När huvudmannen lagt till en rektor till en skola får rektorn ett användarnamn och ett lösenord av huvudmannen. Rektorn behöver ytterligare inloggningsuppgifter i form av en matris. Allt lämnas fysiskt ifrån huvudmannen.

När rektorn har dessa uppgifter kan hon eller han logga in och registrera lärare. Rektorn kan också välja att lägga upp provadministratörer som i sin tur registrerar lärarna. Provadministratörerna får lösenord via rektorn för att kunna registrera lärare som ska få tillgång till materialet i portalen. Lärarna får sina inloggningsuppgifter via från rektorn eller provadministratören.

Återaktivera konton efter sommaren

En lärarens behörighet till bedömningsportalen gäller endast under ett läsår. Vid läsårsstart behöver rektorn logga in och återaktivera lärarnas konton för att de ska kunna fortsätta använda sina inloggningsuppgifter.

Du hittar just nu stöd för bedömning i dessa ämnen på grundskolenivå:

  • Bild
  • Biologi
  • Engelska
  • Fysik
  • Historia
  • Idrott och hälsa
  • Kemi
  • Matematik
  • Moderna språk
  • Musik
  • Religionskunskap
  • Samhällskunskap
  • Slöjd
  • Svenska och svenska som andraspråk i grundsärskolan

och i dessa kurser på gymnasial nivå:

  • Biologi 1
  • Engelska 5 och 7
  • Historia 1a1 och 1b
  • Fysik 1 och 2
  • Kemi 1
  • Moderna språk 2, 3 och 4
  • Samhällskunskap 1a1 och 1b
  • Svenska 1, 2 och 3
  • Svenska som andraspråk 1 och 3

och i dessa kurser inom utbildning i svenska för invandare:

  • Kurs B
  • Kurs C
  • Kurs D

Skolverkets webbplats finns ytterligare bedömningsstöd i flera andra ämnen och kurser som ännu inte har flyttas över till bedömningsportalen

Här finns även Skolverkets nationella kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper.

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

När en skola tar emot en nyanländ elev behöver skolan ta reda på vilka kunskaper eleven har med sig. Skolverkets kartläggningsmaterial är ett stöd i det här arbetet.

Från den 1 januari är bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Det är elevens kunskaper (som han eller hon har visat vid kartläggningen), elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt som ska ligga till grund för det här beslutet. Kartläggningen av elevens kunskaper ska även ligga till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.

I skollagen definieras begreppet nyanländ elev. Det är en elev som har varit bosatt utomlands, som nu bor i Sverige och som har börjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. Även för andra elever som har varit bosatta utomlands kan det bli aktuellt att göra en bedömning av elevens kunskaper.

Kartläggningsmaterialet

Kartläggningsmaterialet ger skolan stöd i att ta reda på vilka kunskaper en nyanländ elev har med sig när hon eller han börjar skolan i Sverige. Resultatet av kartläggningen, tillsammans med elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt, ligger till grund för rektorns beslut om årskursplacering och undervisningsgrupp.

Materialet består av tre steg:

Steg 1: Elevens språk och erfarenheter.

https://bp.skolverket.se/web/step_1/start

Steg 2: Elevens kunskaper inom områdena litteracitet och numeracitet. Litteracitet handlar om elevens användning av skriftspråk i olika sammanhang och för olika syften. Numeracitet handlar om elevens förmåga att använda matematiskt tänkande när det gäller att lösa problem, föra resonemang, argumentera och motivera sina lösningar.

https://bp.skolverket.se/web/step_2/start

Steg 3: Elevens kunskaper i 15 av grundskolans ämnen.

Du hittar hela materialet för Steg 1 och Steg 2 i vår bedömningsportal. Det krävs inte inloggning för att få tillgång till materialet. Steg 3 publiceras successivt under våren och kommer finnas i grundskolans alla ämnen utom svenska, svenska som andraspråk och modersmål.

Kartläggningsmaterialet

Obligatoriskt våren 2016

Skolverkets avsikt är att de två första stegen i materialet ska bli obligatoriska för skolor att använda under våren 2016. Dessa steg ska då genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Det är resultatet av kartläggningen tillsammans med elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt som ska ligga till grund för det beslutet. Materialet ska då också användas för planering av undervisning och fördelning av undervisningstid.

Steg 3 kan användas för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper i de flesta av skolans ämnen. Även det tredje steget ger stöd för planering av elevens fortsatta undervisning.

Från den 1 januari 2016 är det obligatoriskt för skolorna att bedöma en nyanländ elevs kunskaper. Däremot är ingen del av själva kartläggningsmaterialet obligatoriskt ännu. Skolorna kan själva välja om de vill använda Skolverkets kartläggningsmaterial eller ett annat material.

Den mest lämpade personalen gör kartläggningen

Rektorn utser den personal som är mest lämpad att göra kartläggningen. Personalen måste kunna bedöma och analysera elevens svar och resonemang utifrån de kunskaper som kartläggs i varje steg.

Utprövningarna av kartläggningsmaterialet i skolorna har visat att:

  • För Steg 1 och litteracitet i Steg 2 är det viktigt med kompetens inom modersmål, flerspråkighet eller svenska som andraspråk.
  • För numeracitet i Steg 2 är det viktigt med matematisk ämneskompetens.
  • För Steg 3 är det viktigt med ämneskompetens för det ämne som kartläggs.

Tolkning

Kartläggningen sker på ett språk som eleven behärskar, om möjligt på elevens starkaste språk. Vid behov översätter en tolk så att läraren och eleven förstår varandra. Det kan antingen vara en yrkesverksam tolk, en modersmålslärare eller annan person som har koppling till skolan som tolkar.

Läs mer om tolkning (51 kB)

Fler filmade exempel

I anslutning till materialet i Bedömningsportalen finns filmade exempel om de olika delarna av kartläggningen. Det kommer även att publiceras fler filmer under våren 2016. Du hittar även alla filmer på vår Youtube-kanal.

Se alla filmer i vår spellista – Nyanlända elever

Materialet ska användas i pedagogiskt syfte

Kartläggningsmaterialet har ett pedagogiskt syfte och rör därför kartläggning av elevens erfarenheter och kunskaper. Materialet är inte avsett att användas i det inskrivnings- eller introduktionssamtal som skolan ofta har och som tar upp frågor som rör till exempel personuppgifter, hälsa och kost.

Handledning

Här finns övergripande information om kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper, om genomförandet och om hur materialet kan användas för bedömning, beslut och planering.

 

Information till rektorer och lärare

För att du som lärare eller rektor snabbt ska kunna komma igång finns här ett informationsmaterial där du bland annat får svar på frågor som när en kartläggning ska genomföras, vilka kunskaper som ska kartläggas och hur kartläggningen blir underlag för beslut om årskursplacering och undervisningsgrupp.

Information till rektorer och lärare (pdf) Lyssna


Arabiska
Engelska (UK)
Franska
Polska
Svenska

 

Tolkning

Kartläggningen sker på ett språk som eleven behärskar, om möjligt på elevens starkaste språk. Vid behov översätter en tolk så att läraren och eleven förstår varandra. Det kan antingen vara en yrkesverksam tolk, en modersmålslärare eller annan person som har koppling till skolan som tolkar.

Information om tolkning (pdf) Lyssna


Arabiska
Engelska (UK)
Franska
Polska
Svenska

Filmat exempel: Tolkade samtal

I den här filmen får du träffa Cecilia Wadensjö, professor i tolkning och översättning. Hon berättar bland annat om vad god tolksed innebär. Du får även ta del av erfarenheter från lärare, tolkar och studiehandledare.

Se filmen nu

 

Anpassning för elever med funktionsnedsättning

Lärarhandledningarna till de olika stegen i kartläggningsmaterialet beskriver hur du kan anpassa kartläggningen så att den fungerar för en elev vars fysiska, psykiska eller intellektuella förmåga är begränsad.

Anpassning för elever med funktionsnedsättning (pdf) Lyssna


Arabiska
Engelska (UK)
Franska
Polska
Svenska

 

Filmat exempel: Att inleda och avsluta samtal

I den här filmen får du se exempel på hur du som lärare kan tänka när du inleder och avslutar samtal. I filmen träffar vi läraren Karin som leder några olika samtal med elever med olika bakgrund och åldrar.

Se filmen nu

Information till eleven och elevens vårdnadshavare

Inom kort kommer du här att kunna hitta informationsbrev som kan användas i kommunikationen med eleven och elevens vårdnandshavare. Brevet kommer att finnas översatt till ett antal olika språk.

 

Läs mer på Skolverkets hemsida

http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial

 

 

 

Faktorer som påverkar läsförståelsen

DSC_0935

Nedan ser ni många av de faktorer som påverkar en läsares läsförståelse i positiv eller negativ bemärkelse. Det är viktigt att prata om detta tillsammans med eleverna som kanske inte själva reflekterar över riktigt hur mycket som påverkar vår läsning och vår förståelse av de texter vi läser. Använd gärna dessa faktorer som diskussionsunderlag i klasserna för en djupare förståelse för hur komplex läsning verkligen är.

Markera länken nedan för att skriva ut/spara denna text

Faktorer som påverkar läsförståelsen

LÄSAREN

Avkodning

Ordförrådet

Förkunskap

Omvärldskunskap

Kunskap om texter

Kognitiv kapacitet

Motivation

Intresse

Uppmärksamhet och koncentrationsförmåga

Användning/kunskaper kring lässtrategier

TEXTEN

Innehåll och ämne

Ordval

Genre

Struktur

Meningsbyggnad

Bilder/tabeller/illustrationer/grafik

KONTEXTEN

Aktivitet – uppgiftens utformning

Gruppklimat

Instruktioner och genomgång av läraren

Faktorer för en god läsförståelse

Kom även ihåg:

Goda lässtrategier kan kompensera de problem som brister i ordförståelse och förkunskaper orsakar. (Andreassen, 2008, Liberg, 2010, Stensson, 2006)

LEGO Education StoryStarter – Min morbror trollkarlen

DSC_0760

Förra veckan fick mina sju elever i läsgruppen i åk 5 visualisera hur de föreställde sig slottet i den öde staden Charn genom att återge detta i sina legobyggen. Denna gång fick de i 2 grupper visa vilka bilder de fått i sina huvuden under läsningen. Eleverna har bland annat återskapat tortyrkammaren, den stora festsalen, salen med alla statyer, hur byggnaden börjar rasa samman samt karaktärerna Digory, Polly och drottningen/häxan Jadis.

DSC_0732

DSC_0731

DSC_0702

Beskrivningarna av miljöerna i Narnia-böckerna är väldigt utförliga och målande så det är lätt för eleverna att träna lässtrategin visualisering med hjälp av dessa texter. Intressant är elevernas reaktion på (de få) illustrationer som finns i böckerna – ”Men inte ser väl häxan ut så där?!” ”Ser morbror Andrew ut på det där viset? Nä, det tycker inte jag!” osv. Även karaktärsbeskrivningarna är väldigt fina i dessa böcker både vad gäller utseende och egenskaper, jag rekommenderar verkligen att använda dessa välskrivna böcker i läsförståelseundervisningen (och givetvis för nöjesläsning också!).

Idag är det dags för legobyggande igen och denna gång har eleverna förra veckan fått i uppdrag att fundera vad som kommer att hända fortsättningsvis i handlingen (lässtrategin förutspå). Förra lektionen läste eleverna avsnittet då häxan olyckligtvis kommit med barnen Polly och Digory till London och ett första möte med morbror Andrew har skett. Häxan har börjat visa sitt rätta jag och hur ond och kall hon är. Eleverna ska idag få bygga vad de tror kommer hända när häxan börjar utforska storstaden London… Ska bli spännande att se dagens byggen!

Lektionstips– Förstår att inte många skolor har tillgång till dessa legolådor men det går även att rita/samtala kring samma områden jag tar upp i och med varje legobyggande, eller inspireras av sättet jag arbetar på. Det går även att låna fritids hemmets lokaler och material och där få tillgång till lego för att testa denna metod om man som pedagog känner sig sugen 🙂

Build-to-Express Elevens val

Här kommer fler bilder som fritidspedagogerna tagit när eleverna på Elevens val arbetat kring samarbete.

Uppgiften denna gång var att barnen fick skriva och sedan läsa för varann vad de har skapat och associerat till när det gäller innebörden av ordet samarbete. Vi fick många fina och unika byggnadsplattor:)

Lektionstips: Texterna är ett bra underlag för att sedan diskutera rättstavningsregler så som dubbelteckning, tj-ljudet, sj-ljudet etc.

Samarbete 1

Samarbete 2

Samarbete 3

Åter igen tack till LKAB akademi!

För lite mer än en vecka sedan fick jag veta att LKAB akademin beviljat min ansökan om att köpa in material till Triangelskolan, ett mycket välkommet och glädjande besked!! Denna gången material för den totala summan 15000:-, material som kommer gagna väldigt många av våra elever på skolan inom NO, matematik och teknik! Ett otroligt stort tack till LKAB! Nu har jag fått första paketet proppat med spel, visuella hjälpmedel och konkreta stödmaterial, och allt kommer att användas i specialundervisningen och ute i klasserna för att höja måluppfyllelsen och öka intresset för ämnena ovan!

DSC_0759

LEGO Education Build-to-Express – Elevens val

Jag har i tidigare inlägg berättat om hur jag själv arbetar med detta material – och främst då kring att förbättra elevernas läsförståelse. Nu har även fritidspedagogerna på Triangelskolan börjat använda Build-to-Express i samband med Elevens val i åk 2 och 3, vilket jag tycker är oerhört spännande! Fritidspedagogerna kommer fortlöpande att beskriva sitt arbete med eleverna på bloggen och här kommer första inlägget från dem:

 

lego 3

 

LEGO Education Build-to-Express

Första gången introducerade vi lådan med lego genom att eleven under Elevens val fritt fått bygga, fantisera och använda sin kreativitet. De instruktioner som vi gav var att du inte under byggets gång behöver delge någon vad du bygger och det som sker inuti ditt huvud. Byggandet pågick i 30 minuter. Därefter gick vi runt till de olika verken och eleven fick med egna ord berätta om det han/hon skapat. Vi dokumenterade i bild och med en kort text. Syftet denna första gång var att eleven ska få bekanta sig med materialet samt kunna återberätta med hjälp av sitt bygge om vad han/hon skapat.

Nästa vecka fortsätter vi utifrån ett givet tema. Tanken är att eleven genom legot ska visualisera samarbete utifrån frågan; vad betyder ordet samarbete för dig? Eleven ska bygga ca 15 minuter och därefter skriva några rader om det han/hon har skapat. Syftet är att utifrån given instruktion kunna konstruera något som illustrativt beskriver ett ord och att träna på att skriva ner det i text.

Den tredje gången får eleven bygga utifrån en text som vi läser upp, kopplat till känslor. Hur kände du när du hörde denna text? Vilka ord fick dig att känna som du gjorde när du hörde texten? Redovisa för varann i grupp. Syftet är att försöka projicera en känsla visuellt och att träna på att återge den muntligt för kamraterna.

lego 1

lego 2

 

 

 

 

Lässatsning på förskolan ger resultat i åk 3

DSC_0932

 

Kanske något Kiruna Kommun hade kunnat inspireras av?

I Mölndal arbetar man aktivt på flera förskolor med att stärka barnens läslust och förståelse kring böcker genom att uppmuntra förskolorna att litteraturprofilera sig.

Förskolan och folkbiblioteken i Mölndal har utvecklat ett samarbete för barns språk- och läsutveckling under drygt tio år. Den främsta anledningen till att Mölndals förskolor började arbeta med en litteraturprofil var att man ville stimulera barnens språk- och läs­utveckling och uppmuntra dem att reflektera över text och bild genom en riklig tillgång till litteratur och detta målmedvetna arbetet har gett resultat. Projektet inleddes av förskolepersonal i ett möte med en lika engagerad barnbibliotekarie och projektet har med tiden blivit ett vardagsarbete som många av förskolorna i Mölndal anammat och kommunen har genom diplomering försökt säkerställa alla viktiga moment som bör finnas med i en litteraturprofilerad förskola.  Både barnen, förskolelärarna, bibliotekarierna och föräldrarna har gagnats av detta arbete. Föräldrarna har fått stöd i att ansvara för barnens dagliga språkutveckling i hemmet genom daglig läsning och med stöd av de böcker och den kunskap som funnits på förskolorna och biblioteken.

Det finns stora vinster med att arbeta på detta sätt har det visat sig – skoleleverna som gått på en litteraturprofilerad förskola har mycket bättre resultat på nationella proven i åk 3 än riksgenomsnittet. Dessa resultat framkom i en utvärdering genomförd av lektor Ann-Katrin Svensson vid Högskolan i Borås. Hennes undersökning visar även att barnen på dessa förskolor föredrar böcker framför andra aktiviteter på förskolan. Barnen vet hur man samtalar kring litteraturen, de vet också hur man använder bibliotek. De har dessutom mycket större tillgång till litteratur och berättelser än som är vanligt på andra förskolor något som nu alltså har visat sig ge effekt på måluppfyllelsen längre fram under skoltiden.

På dessa förskolor läser personalen med barnen, inte för dem. Förskollärarna har också förändrat sin syn på hur man kan arbeta med litteraturen, de har lärt sig läsa bilder, bearbetar litteraturen genom drama, bilder, digitalt, musik o.s.v. och har en större nyfikenhet på litteratur jämfört med personal på andra förskolor. Mycket tid ägnas åt att samtala och diskutera om böckerna, sätta igång barnens fantasi och bygga upp språket och främja språk och läsutvecklingen.

Det finns många bokprojekt på förskolor runtom i Sverige men inte många som är så intensiva eller håller i under en sådan lång period. Barnen får med sig en berättarförmåga och ett stort ordförråd under förskoletiden och sedan då de börjar skolan

Det handlar om att sätta igång barnens fantasi för att främja deras språk- och läsutveckling. – Vi läser aldrig böcker rakt upp och ned. Vi diskuterar mycket, då får vi in språket,

Även bibliotekarierna har gynnats av projektet: de har fått större insikt i hur förskolorna använder litteraturen, de har förändrat sitt arbetssätt, utbildar och inspirerar både förskolepersonal och föräldrar, samt har utvecklat och fördjupat sin kunskap om litteratur för barn.

En viktig aspekt Ann-Katrin Svensson lyfter fram är att det är negativt att förskolorna inte har möjlighet att få bidrag för att delta i den statliga satsningen Läslyftet (vilket jag håller med om personligen!!!). Hon säger:

— Det är så misslyckat att man inte har förstått de tidiga årens betydelse för kommande skolresultat, säger Ann-Katrin Svensson och hänvisar till att forskning har visat att barn som tidigt blir positiva till läsning och litteratur blir mer motiverade att träna upp sin förmåga att själva ta del av och förstå det som står i böckerna.

Hon tycker också att alla förskolor borde ha tillgång till ett eget bibliotek (håller med om detta också!):

— Det finns i dag förskolor som har mindre än en bok per inskrivet barn. Dessutom är det många som förvarar sina böcker i inlåsta förråd som barnen inte har tillgång till. Det medför att barnen går miste om att uppleva bokglädje i förskolan, säger Ann-Katrin Svensson.

För att bli en diplomerad litteraturprofilerad förskola gäller följande:

FÖRSKOLA MED LITTERATURPROFIL

Kriterier för en förskola med litteraturprofil finns fastställda av förvaltningschef BoU och är godkända av bibliotekschef.

• Förskolor som uppfyller kriterierna får en diplomering som bekräftar profilen. Det sker genom att en av förvaltningschefen utsedd person/grupp går igenom att kriterierna är uppfyllda/har förutsättningar att uppfyllas.

• Förskolorna anger i sin verksamhetsplan mål, process, förutsättningar och dokumentation som knyter an till profilen (september) och följer i verksamhetsberättelsen upp resultatet (augusti).

• Vartannat år görs en revision som underlag för fortsatt diplomering

Kriterier

En förskola med litteraturprofil använder bokens möjligheter i det dagliga arbetet, ger barnen positiva upplevelser av böcker och läsning och samverkar aktivt med biblioteket

PERSONALEN

Pedagogerna väljer böcker och läsmetoder på ett medvetet sätt och organiserar positiva lässtunder på förskolan varje dag. I förskolans kompetensplan ingår varje år fortbildning kring läsfrämjande åtgärder och språkutveckling. Folkbibliotekets barnbibliotekarie presenterar nya böcker varje år. Vid nyrekrytering framgår tydligt förskolans profil och krav som ställs på sökanden. Nyanställda får en grundlig genomgång av arbetssätt och metoder. Pedagogerna sprider kunskaper och stimulerar andra förskolor i kommunen till ett medvetet arbetssätt kring böcker och läsning.

FÖRSKOLAN

Förskolan har ett bra grundbestånd av böcker som kontinuerligt förnyas. Böcker finns synliga och tillgängliga för barnen. Barnbibliotekarien vägleder vid inköpen. Böcker och/eller sagor används alltid i temaarbetet. Förskolan har ett nära samarbete med folkbiblioteket och alla barn besöker bokbuss alternativt bibliotek minst två gånger per år. Verksamheten organiseras så att tid finns att planera, genomföra och utvärdera profilen.

FÖRÄLDRAR

Nya föräldrar informeras i samband med placeringen och under inskolningen om profilen. Föräldrar får varje år kunskaper om läsningens betydelse för barn vid någon sammankomst på förskolan. Böcker att ta hem för läsning finns på förskolan exempelvis genom bokpåsar.

 

(Det här kan man läsa på en av de litteraturprofilerade förskolornas hemsida)

Glasbergets förskola i Mölndal

Vi arbetar tematiskt med sagor som grund för barns utveckling och lärande.

Sagan som arbetssätt

Med stor omsorg väljer vi varje år en ny saga som sedan ligger till grund för vårt arbete med de olika delarna i förskolans läroplan. Det är ett arbetssätt som gör att barnen utvecklas och lär sig om sin omvärld på ett lekfullt och lustfyllt sätt.

Litteraturprofil

I samarbete med Mölndals stadsbibliotek är Glasbergets förskola sedan 2010 en litteraturprofilerad förskola.

En förskola med litteraturprofil:

  • Använder bokens möjligheter i det dagliga arbetet
  • Ger barnen positiva upplevelser av böcker och läsning
  • Samverkar aktivt med biblioteket
  • Vi strävar efter att
  • Barnen utvecklar fantasi och möjlighet till att se saker i fler dimensioner
  • Barnen får ett intresse och engagemang för böcker
  • Barnens ordförråd berikas
  • Barnen får goda förutsättningar för kommande läs- och skrivinlärning
  • Barnen blir goda läsare årskurs 3
  • Metoder
  • Vi använder sagan som grund för barns lärande och utveckling
  • Har en inbjudande litterär miljö på avdelningarna
  • Vi samtalar/reflekterar med barnen om böcker
  • Erbjuder barnen lässtunder med guldkant
  • Erbjuder böcker för hemlån

Läs mer om projektet i Mölndal här:

http://bibliotek.molndal.se/documents/10844/18556/L%C3%A4sfr%C3%A4mjande+samarbete+i+M%C3%B6lndal.pdf/de65ced8-cf43-4420-8644-83eb4f20e2bd

http://docplayer.se/5433847-Lasframjande-litteraturprofil-ett-samarbete-mellan-bibliotek-och-forskoleverksamhet-i-molndals-stad.html

Så skapas lärande på fritids – ny avhandling

asa2

Åsa Harvard Maares har nyligen kommit ut med en avhandling kring lärande på fritidshemmen. Hon har kommit fram till att genom att iaktta när kompisar spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter så skapas ett informellt lärande på fritids.

Nedan en intervju som i sin helhet finns på skolporten.se, se länk nedan.

Länk till hela avhandlingen:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8160864&fileOId=8160866

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har forskat om digitala lekmiljöer i många år – utgångspunkten är mitt intresse för lek och lärande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man kan designa läraktiviteter på fritids där många barn gör saker tillsammans frivilligt. Jag har valt att titta på lärande i kamratgrupper. För att ta reda på hur man kan designa läraktiviteter har jag analyserat det informella lärandet kring sällskapsspel på fritids. Jag har filmat när barn spelar matematiska kortspel och tittat på hur de använder sig av spelkorten för att lära sig samt hur de lär sig av varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För att ta reda på hur man ska designa och introducera läraktiviteter på fritids är det viktigast att barnen tycker att aktiviteten är intressant. Ett viktigt resultat är att barn ofta iakttar andra barn som håller på med olika aktiviteter, vilket skapar ett intresse att själv delta. Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan och tittar på lär sig. – Det är också intressant att titta på hur pedagoger arbetar, hur de drar igång en aktivitet eller ett spel med några barn där resten av barnen tittar på. Sedan sprider det sig och de andra barnen blir motiverade att delta.

Vad överraskade dig?

– Hur mycket tid på fritids som går åt till att titta på vad andra barn gör. Det förvånade mig även att det finns många barn som inte vill spela. De vill inte riskera att förlora ansiktet när de spelar. Men att stå bredvid och titta på kan också motivera de som inte vill spela. De tittar gärna på och kollar in vad spelet går ut på och spelar kanske senare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och personal på fritidshem. Även designer som jobbar med att ta fram pedagogiskt material.

Via länken http://symmetry.one finns det spel som Åsa har designat som en del av hennes avhandling fritt för nedladdning med instruktioner på svenska.

Åsa Lasson – See more at: http://www.skolporten.se/forskning/intervju/sa-skapas-larande-pa-fritids/#sthash.Tb83naES.dpuf

Beppe Singer – hyllningstal till oss lärare

Beppes Manifest

Det här är mitt hyllningstal till alla er som sliter häcken av er för att era barn/elever ska få den trygghet, glädje och självständighet de förtjänar. Det här är mitt manifest, min berättelse. En berättelse om hur mycket skada en enda lärare kan göra på en elev, men också hur mycket man kan lyfta och få en elev att våga ta för sig här i livet – bara man har hjärtat på rätt ställe. Det här är vem jag är, vad jag varit, vad jag står för och vad som driver mig i allt jag gör. Snälla investera 13 minuter av era liv i att lyssna på texten. Och om ni har lärare/kollegor/elever/barn eller kanske till och med politiker som ni tycker borde höra detta – tagga dem och dela gärna! Kram på er därute!

Publicerat av Beppe Singer den 5 februari 2016

Här läser Beppe själv sin fina text – Vad blir X? En text som jag lade ut för någon vecka sedan. Klippet har haft nära 100000 visningar på Facebook – ta dig tid att titta på detta!

Så här skriver Beppe själv om sitt filmklipp:

Det här är mitt hyllningstal till alla er som sliter häcken av er för att era barn/elever ska få den trygghet, glädje och självständighet de förtjänar. Det här är mitt manifest, min berättelse. En berättelse om hur mycket skada en enda lärare kan göra på en elev, men också hur mycket man kan lyfta och få en elev att våga ta för sig här i livet – bara man har hjärtat på rätt ställe. Det här är vem jag är, vad jag varit, vad jag står för och vad som driver mig i allt jag gör. Snälla investera 13 minuter av era liv i att lyssna på texten. Och om ni har lärare/kollegor/elever/barn eller kanske till och med politiker som ni tycker borde höra detta – tagga dem och dela gärna! Kram på er därute!