Hur upplever en elev med Aspbergers, ADHD, Dyslexi, svårigheter med den auditiva perceptionen, svårigheter med social interaktion,  svårigheter med uppmärksamheten eller problem med tidsplaneringen en helt vanlig lektion? Nyttigt för oss lärare att förstå hur dessa svårigheter påverkar våra elever och kanske det bästa sättet är att vi själva får uppleva hur det kan kännas genom att sätta oss i våra elevers situation för en liten stund?

Nedan finns en länk till en Kognitionssimulator utarbetad av Myndigheten för delaktighet

http://mfd.se/valfardsteknologi/i-skolan/kognitionssimulatorn/

 

Barn i 9-årsåldern som har avkodningssvårigheter, som till exempel dyslexi, kan med en viss undervisningsmetod lära sig att läsa bättre.

Här berättar Ulrika Wolff, docent, specialpedagog, institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, om sin studie om hur man kan få barn med läs-och skrivsvårigheter att läsa bättre.

I skollagen finns en bestämmelse som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta.

Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att nå ett visst kunskapskrav. Den här bestämmelsen brukar kallas undantagsbestämmelsen.

Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.

 

Fem elever med neuropsykiatriska funktionshinder berättar gripande om sin skolgång samt hur deras drömskola skulle se ut. Ta dig tid att titta på denna film!

 

Intressant föreläsning kring barns skrivutveckling av Caroline Liberg, professor vid institutionen pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet

Vill gärna tipsa er om en väldigt intressant antologi ”Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet” som har utkommit efter ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Skolverket. Syftet med samarbetet har varit att planera och genomföra en kompetensutvecklingssatsning för språk-läs och skrivutvecklare samt förstelärare i regionen Småland, Blekinge samt Öland. Projektet har pågått sedan 2010 och är ett nätverk för svenska och svenska som andraspråk där lärare och forskare från universitetet tillsammans tagit del av forskning och nyheter samt diskutera kring hur man i förskolan och skolan kan främja elevers och barns möjligheter att tänka, kommunicera och lära genom att samtala, lyssna, skriva och läsa. Varje deltagande kommun fick i uppdrag att utveckla kunskaper och arbetssätt kring språkets betydelse för lärande utifrån det som skrivs i läroplanen.Tyngden lades vid att lyfta fram hur lärare tillsammans kan utveckla verksamheten och undervisningen i förskola, förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan samt den kommunala vuxenskolan. Nedan hittar ni innehållsförteckningen samt vad antologin innehåller.

Länk till antologin i sin helhet (kopiera till webläsaren)

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922611/FULLTEXT01.pdf

 

Innehåll

Förord…………………………………………………………………………………………. 5

Inledning

Ewa Bergh Nestlog & Desirée Fristedt…………………………………………….. 7

DEL 1

Språk och genrer i skolan

Desirée Fristedt………………………………………………………………………. 13

Skriva för att lära och kommunicera kunskaper

Ewa Bergh Nestlog………………………………………………………………….. 21

Läsning, läsförståelse och lässtrategier

Åsa Nilsson Skåve……………………………………………………………………. 43

Ord i alla ämnen – flerspråkiga elever och skolans språk

Gudrun Svensson…………………………………………………………………….. 53

DEL 2

Genrepedagogik

Eva Lind ………………………………………………………………………………… 77

Läsförståelse i alla ämnen – skolutveckling

Jenny Kromnow & Jenni Sundberg……………………………………………. 83

Cirkelmodell för lärare och elever

Anna Lindén Olofsson, Malin Bergdahl & Malin Persson …………… 91

Samtalet som redskap för lärande – Sölveborgs kommun

Iréne Lindén ………………………………………………………………………….. 99

Olika uttrycksformer i förskolan

Carina Olsson ………………………………………………………………………. 103

Muntliga och digitala texter i förskoleklassen

Madlene Persson…………………………………………………………………… 109

Matematikspråk

Ann-Sofie Larsson & Mia Persson- Apelros ……………………………… 115

Lärande och samtal

Linda Kullberg ……………………………………………………………………… 119

Tankar om nuläget och framtiden

Iréne Lindén …………………………………………………………………………. 123

Kollegialt lärande – elevers utveckling av tankar och texter

Inga-Lill Fransson…………………………………………………………………. 125

Att synliggöra lärandet – texter i ämnet bild

Lena Andersson…………………………………………………………………….. 131

En satsning med förstelärare – Vaggeryds kommun

Emanuel Gustafsson, Gertie Hultman, Anna Johansson,

Anne-Marie Manfredsson & Magnus Olander ………………………….. 141

Ordförståelse genom hela texter i årskurs 3

Anne-Marie Manfredsson……………………………………………………….. 143

Cirkelmodellen – en väg in i läsandet och skrivandet

Anna Johansson ……………………………………………………………………. 149

Serier i undervisningen genom genrepedagogik

Emanuel Gustafsson ……………………………………………………………… 153

Förmågor och språk i alla ämnen

Magnus Olander …………………………………………………………………… 159

Forskningscirklar – en metod för kollegialt lärande

Gertie Hultman………………………………………………………………………

.

 http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922611/FULLTEXT01.pdf