Språkstörning i familjen – föreläsning med forskaren Nelli Kalnak

Tips på föreläsning!

Intressant föreläsning kring att ärftligheten av språkstörningar blir starkare ju starkare språkstörningen är. Forskaren Nelli Kalnak berättar här om olika gener för språkstörning hos barn och reder ut riskfaktorer inom olika diagnoser. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Länk till föreläsningen:

http://urplay.se/program/197570-ur-samtiden-barn-med-annorlunda-sprakutveckling-sprakstorning-i-familjen

Inga enkla orsaker bakom dyskalkyli – ny avhandling av Kenny Skagerlund

Kenny Skagerlund

Kenny Skagerlund

Född 1984
i Askersund

Disputerade 2016-03-11
Linköpings universitet

Dyskalkyli är en specifik inlärningssvårighet som kännetecknas av stora svårigheter med att tillgodogöra sig matematikkunskaper som inte beror på bristande undervisningsmöjligheter, språkfärdigheter, eller motivation. Förekomsten av dyskalkyli uppskattas till 3-6%, vilket innebär att en stor andel av befolkningen har sådana besvär att lära sig matematik att det påverkar deras allmänna välbefinnande och akademiska möjligheter.

Svårigheterna vid dyskalkyli kan bero på flera olika saker. Därför behövs ett individanpassat stöd, det konstaterar Kenny Söderlund i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För vissa är det svårt, trots att de är motiverade, att lära sig grundläggande matematik men det är oklart vad som karakteriserar de barn och vuxna som har svårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har kartlagt underliggande kognitiva funktioner som man kan anta ligger till grund för svårigheterna vid dyskalkyli. Det vi vet om hur hjärnan fungerar pekar på att det finns en variation av orsaker som är specifika för svårigheter att förvärva matematik. För vissa beror det på sekundära svårigheter, som problem med arbetsminnet eller exekutiva svårigheter som ADHD, men vid dyskalkyli handlar det snarare om känslan för antal. De problemen har inget med övriga skolämnen att göra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Personer med dyskalkyli brukar anses vara en homogen och likvärdig grupp men det är mer komplext än så. Vissa har bara problem med antalsuppfattning, andra har svårt att förstå vad siffrorna står för och dess betydelse. Det påverkar alla aspekter av matematiken. Många med dyskalkyli har också svårt med tidsuppfattningen och med hjälp av bilder av hjärnan så har vi sett att det är samma del av hjärna som bearbetar den typen av information.

– Det finns en undergrupp som inte har svårt med antalsuppfattning utan snarare med att avkoda siffrorna. Det är mer likt dyslexi, och handlar om svårigheter att hantera symbolerna.

Vad överraskade dig?

– Barn med svårigheter med matematik kan upplevas ha snarlika problem med matematik om man bara tittar på deras prestation i matematiken. Men med våra tester såg vi att det finns olika underliggande kognitiva orsaker. Det bådar gott för att förstå barnens grundläggande svårigheter, och kunna individanpassa stödet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I skolans miljö bör man vara lyhörd för komplexiteten i svårigheterna. Man behöver följa barnet och kartlägga orsakerna, om det är psykosociala faktorer som klassrumsmiljön eller familjeförhållanden, eller neurokognitiva funktionshinder. Det är stora utmaningar som kräver aktiv diskussion mellan flera olika instanser.

Annika Larsson Sjöberg

Du hittar artikeln här:

Inga enkla orsaker bakom dyskalkyli

Avhandlingen i sin helhet Magnitude Processing in Developmental Dyscalculia: A Heterogeneous Learning Disability with Different Cognitive Profiles:

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:901938/FULLTEXT01.pdf

 

 

 

Leadership for Teacher Learning – Dylan Williams och formativ bedömning

Dylan William är en av den formativa bedömningens starkaste förespråkare, nyligen aktuell med en ny bok – ”Leadership for Teacher Learning” som riktar sig till skolledare. Titta gärna på denna intervju från Skolvärlden om bland annat hur en lärare bör ställa frågor till elever i behov av särskilt stöd för att undvika känslan av misslyckande – vi lärare måste bli bättre på att ställa frågor för att få alla elever att våga tala och ta plats. Williams berättar också mer kring begreppet ”no hands up”.

Lärares attityder är avgörande för elever med Asperger

Lästips 2: Intressant artikel/avhandling om hur lärares synsätt påverkar inkluderingen av elever med Aspergers

Avhandlingen hittar nu här: To include or not to include: Teachers’ social representations of inclusion of students with Asperger syndrome

To include or not to include

Intervju med författaren/forskaren:

Intervju med Ann-Charlotte Linton

Lärares attityder är avgörande för elever med Asperger

Lärare med nyare lärarutbildning fokuserar mer på att anpassa skolmiljö och undervisning än att lägga fokus på funktionshindret när de undervisar elever med Aspergers syndrom. För lärare med äldre dominerar ett medicinskt förhållningssätt. Det är ett par av resultaten i en avhandling om attityder till Asperger och inkludering.

Motvillighet försvårar inkludering

En övergripande slutsats i Ann-Charlotte Lintons avhandling, i enlighet med tidigare studier, är att det saknas en gemensam målsättning kring inkludering. Linton skriver att elever med Asperger visserligen har tillträde till undervisningen i skolorna men resultaten visar samtidigt på att det bland skolans personal finns en ovilja att ”inkludera” elever med Asperger. Oviljan innebär att elever med Asperger inte får en skolsituation där de kan vara fullt inkluderade. Skolan följer bara delvis styrdokument och policy när det gäller denna elevgrupp. Ann-Charlotte Lintons slutsats är att det finns ett stort behov av fortbildningsinsatser för att nå full inkludering av elever med Asperger.

Ann-Charlotte Linton har studerat sociala representationer hos skolpersonal med fokus på elever med Asperger syndrom och inkludering. Hon har också undersökt attityder till inkludering, där elever med Asperger ingår tillsammans med andra elever. Vid dessa attitydstudier, i delstudie fyra, har Linton undersökt vilka faktorer som är relaterade till positiva attityder. Bland faktorerna fanns kön; lärarnas ålder, antal undervisningsår, stadium som lärarna undervisade vid, egenbedömd kunskap, erfarenhet och specifik fortbildning.

Attityder studerades med webbaserad enkät

Ann-Charlotte Linton ingår in en forskargrupp som tillsammans har publicerat flera forskningsartiklar. Avhandlingen bygger på fyra delstudier där artiklarna från dessa delstudier utgör avhandlingen. Forskargruppens arbete utgår från ett antagande som Linton beskriver. Antagandet är att skolpersonalens föreställningar, om Asperger och inkludering, ligger till grund för hur de sedan agerar i skolans praktik. På samma sätt har dessa föreställningar betydelse för hur eleverna bemöts. Föreställningarna undersöks genom användning av ’teorin om sociala representationer’.

I avhandlingsstudierna har en webbaserad enkät använts. Deltagarna (lärare, rektorer, elevvårdspersonal) har förutom bakgrundsfrågor (kön, typ av lärarutbildning etc.) fått lämna associationer. De har fått instruktioner att skriva ner spontana svar (associationer) utifrån en stimulusfras som de fick läsa. De skulle uttrycka det de först kom att tänka på. För varje deltagare fanns möjlighet att lämna fem associationer för vardera begreppen:

  • ”elev med Asperger-diagnos” och
  • ”inkludering av elever med Asperger-diagnos”.

Deltagarna fick också ange om associationerna var positiva, neutral respektive negativa. Slutligen fick de rangordna (1-5) hur viktiga de lämnade associationerna var i förhållande till varandra för varje begrepp. Sammanlagt registrerade Linton 2 103 associationer. Dessa lämnades av 170 lärare, 27 rektorer och 39 personer som arbetar i elevvårdsteam. Resultat redovisas i fyra delstudier.

Det är långt kvar till full inkludering

Linton drar huvudsakligen följande slutsatser utifrån resultaten i de fyra delstudierna:

  1. Det krävs mycket arbete för att nå en situation där elever med Aspergers syndrom är fullt inkluderade. Lärares, rektorers och elevvårdspersonalens inställning och arbetssätt överensstämmer inte med målet full inkludering
  2. Lärarna i undersökningen är mer positiva till ”inkludering” av elever med Asperger än vad elevvårdspersonal och rektorer är
  3. Det finns ett behov av utbildningsprogram som bättre förbereder lärare för utmaningen att arbeta inkluderande med alla elever
  4. Tanken med inkludering kan behöva anpassas eftersom lärare i allmänhet är positivt inställda till elever med Asperger samtidigt som resultaten visar på ovilja mot inkludering bland en del
  5. Förändringar sker även om det går långsamt. Lärare med nyare lärarutbildning är mer benägna att anpassa skolmiljön än lärare med äldre lärarutbildning. Det visar att en modern lärarutbildning är fördelaktig för att få en anpassning av skolmiljön som fungerar bättre för elever med Asperger
  6. Könsskillnaderna pekar på att manliga lärare har mer fokus på anpassning av skolmiljön och att kvinnliga lärare snarare fokuserar på elevernas brister utan att förändra undervisningen
  7. Skolans olika yrkesgrupper behöver samverka kring utveckling om inkludering så det utvecklas ett gemensam delat ansvar
  8. Det saknas en gemensam delad målsättning kring inkludering bland personal i skolan

Gemensam syn på elever med Asperger

Den första delstudien visade att de 170 lärarna hade en förhållandevis gemensam social representation av elever med Asperger syndrom. Resultatbilden liknade Wings triad som består av tre områden där elever med Asperger beskrivs ha svårigheter; social interaktion, intellektuell profil och specialintresse.

Resultaten i de fyra delstudierna relateras till begreppet ”full inkludering”. Linton beskriver hur begreppet har fått olika betydelser och användning. Dess ursprungliga betydelse var att segregerade placeringar inte används. Det har också använts på sätt där placeringen i sig inte är så betydelsefull. Det framgår inte i avhandlingen hur detta begrepp ska förstås när resultaten behandlas i diskussionskapitlet.

Avhandling framlagd vid Linköpings Universitet 2015-09-28

Text: Johan Malmqvist

Artikeln hittar ni här:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/relationer-larande/larares-attityder-ar-avgorande-for-elever-med-asperger-1.245485

 

Svåra undervisningssituationer och relationen till eleverna – lästips!

Vill gärna tipsa er att läsa följande artikel om en nyutkommen avhandling om hur viktig mötet mellan elev och lärare är. Avhandlingen hittar du i sin helhet här:

Takt och hållning – en relationell studie om det oberäkneliga i matematikundervisningen

Skickliga lärares relationsarbete viktigt för eleverna

Duktiga lärare löser svåra undervisningssituationer genom ständiga improvisationer och de tar huvudansvaret för relationen till eleven i mötet ansikte mot ansikte. Det visar en avhandlingsstudie med fokus på mötet mellan elever och lärare.

Ann-Louise Ljungblad I den mikroetnografiska studien valde elever fyra särskilt duktiga lärare. Lärarnas sätt att möta elever, ansikte mot ansikte, videofilmades under matematiklektioner. Främst fokuserades svåra situationer där lärare tvingades ta snabba, ibland sekundsnabba, beslut.

Eleverna valde lärare med god relationell förmåga

Ann-Louise Ljungblad tar utgångspunkt i barnkonventionen och barns rättigheter att ingå i demokratiska relationer. Elever fick därför namnge lärare som de tyckte kunde möta dem på ett tryggt och utvecklande sätt. Tre lärare valdes på detta sätt för mellanstadiet, för introduktionsprogram på gymnasiet samt för naturvetenskapligt program på gymnasiet. Den fjärde läraren namngavs av föräldrar som alltså fick vara sina barns ombud. Det var föräldrarnas tolkning av sina barns möten med lärare som styrde lärarvalet för gymnasiesärskolans individuella program (tidigare verksamhetsträning).

Ljungblad beskriver att hennes nyfikenhet väcktes av vad dessa lärare gör som är så betydelsefullt så att eleverna namngav dem. Elevernas beskrivningar visade att de främst lade tonvikt vid lärarnas relationella förmåga. Den relationella förmåga som Ljungblad ville studera handlar till stor del om kommunikationen mellan lärare och elev som sker i mötet ansikte mot ansikte.
Lärares sätt att möta eleverna i lärar-elev relationen beskrivs av Ljungblad som särskilt viktigt för elever i svårigheter. Dessa elever har särskilt svårt att klara de normer som dominerar i skolan. En av dessa normer är att elever ska vara självständiga problemlösare i matematikundervisningen.

Ett positivt urval av lärare

Ljungblad betecknar valet av de fyra lärarna som ett positivt urval. De fyra lärare som tillfrågades att delta tackade ja. De och eleverna beskrivs enligt följande i avhandlingen:

  • Pia, undervisar elever i matematik på mellanstadiet (årskurserna 5 och 6)
  • Ingrid, speciallärare och mentor på gymnasiets introduktionsprogram, elevgruppen består av elever med diagnosen autismspektrumtillstånd och ibland även andra diagnoser eller svårigheter
  • Maria, lärare på gymnasiesärskolans individuella program där hon undervisar tre elever som har utvecklingsstörning, kommunikationssvårigheter, rörelsehinder och synskador eller blindhet
  • Hans-Olof, undervisar på Naturvetenskapsprogrammet samt en grupp niondeklassare med stort intresse för matematik

Improviserade i de svårare undervisningssituationerna

Data samlades in under ett års tid. Ljungblad använde bland annat en videokamera för att samla in data. Lärarnas möten med elever, ansikte mot ansikte, följdes ofta på mycket nära håll. Efter videofilmade lektioner tittade Ljungblad och den undervisande läraren tillsammans på avsnitt från videofilmerna i vad som kallas för meningsskapande dialoger. De samtalade ofta om de svårare undervisningssituationerna som lärarna hamnade i. För sådana oberäkneliga situationer fanns ingen färdig planering. Lärarna improviserade därför till stor del för att lösa dessa situationer.

Undervisningssituationerna har undersökts med hjälp av mikroetnografisk analys. Ljungblad har försökt att analysera en mängd aspekter i vad hon kallar för mikrovärlden. Till exempel har hon studerat lärarnas kroppsspråk. Hon beskriver till exempel hur lärare tar ögonkontakt, hur de använder röstläge i olika situationer samt hur de använder gester. Resultatkapitlets beskrivningar visar också hur läraren på gymnasiesärskolans individuella program använder taktil beröring under matematikundervisningen. Avhandlingen tar därmed upp olika aspekter i undervisningen som har kommit i skymundan för den stora betoningen av kunskapsmätningar i dagens skola. Ljungblad relaterar i denna diskussion till skolans breda demokratiska uppdrag där meningsskapande, kritiskt tänkande och solidaritet sätts i fokus.

De fyra lärarna agerade likadant

Några av beskrivningarna i avhandlingen visar enligt Ljungblad att de fyra lärarna samstämmigt

  • tar dubbelt ansvar i och för relationerna med eleverna vilket innebär det pedagogiska ansvaret likväl som ansvar för att relationen fungerar tillsammans med eleverna
  • visar tilltro till elevernas potential
  • intresserar sig för de enskilda eleverna som de är
  • fungerar som vägvisare och står vid elevernas sida i ett gemensamt utforskande vid elevernas lärande
  • hanterar dilemmasituationer (svåra undervisningssituationer) genom improvisation
  • ställer frågor på ett sätt som gör det möjligt för eleverna att våga uttrycka sig.

Ett gemensamt professionellt språk saknas

Ljungblad konstaterar i den avslutande diskussionen att det saknas begrepp och språkbruk för hur lärare relaterar till elever. Det visade sig bland annat när lärarna skulle försöka beskriva vad de gjorde i undervisningssituationerna. De detaljerade beskrivningarna, samt de meningsskapande samtalen mellan Ljungblad och de fyra lärarna, visar enligt Ljungblad på utvecklingsmöjligheter för lärare och lärarstudenter.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Göteborgs Universitet 2016-02-05

Text: Johan Malmqvist

Matematikundervisningens betydelsefulla sekund

Länk till artikeln:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/relationer-larande/skickliga-larares-relationsarbete-viktigt-for-eleverna-1.246038