Framgångsfaktorer i läs-och skivlärande

bok1

Catharina Tjernberg vid Stockholms Universitet, Specialpedagogiska Institutionen, har i sin doktorsavhandling undersökt framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande.

Studiens syfte är att analysera framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande, med särskild vikt på undervisning av elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet är också att klargöra hur läraren kan utveckla sin yrkesskicklighet på bästa sätt.

Sammanfattningsvis lyfter avhandlingen upp följande framgångsfaktorer som viktiga:

  • Alla elever ska få möjlighet att lyckas i sin läs-och skrivinlärning-> läraren har kunskap om många olika metoder och arbetssätt för att kunna möta den enskilda elevens behov (stöd även i annan forskning så som Moats, Myrberg, Liberg, Pressley mfl)
  • Läraren arbetar förebyggande kring  elevernas språk-läs och skrivutveckling
  • Tidiga effektiva insatser kan sättas in med hjälp av lärarens kunskap kring språk-läs- och skrivutveckling och förmågan att upptäcka elever i rikszonen i ett tidigt skede.
  • Lärarna ser vikten och betydelsen av en grundlig läs-och skrivutredning för att adekvata insatser ska sättas in
  •  Den alfabetiska principen ska tränas i läsningen och skrivningen parallellt med undervisning i läsförståelse
  • Läraren upprätthåller en balans mellan form och funktion
  • Läraren har djup kunskap om de språkutvecklingsmekanismer som tränas i respektive metod och uppgift
  • Läraren reflekterar över och anpassar kontinuerligt sin egen undervisning utifrån situation, elevgrupp, behov
  • Läraren utmanar eleverna, på gränsen till vad eleven klarar av, den proximala utvecklingszonen (Vygotskij 1978)
  • Läraren har ett klart syfte med undervisningen (en mental planering)
  • Läraren synliggör lärandet för eleven, ger uppgifter med återkoppling
  • Föreningen av elevernas kunskaper och de skolspecifika kunskaperna är ett utmärkande drag bland framgångsrika lärares undervisning, exempelvis i form av textsamtal eller gemensamma genomgångar.
  • Läraren stöttar eleven i att utveckla det ämnesspecifika språket inom sitt ämnesområde
  • Läraren har regelbundet strukturerade textsamtal som hjälper eleven att införliva strategier så att de i framtiden kan ta sig an olika typer av texter inom olika ämnen, genrer och områden med god förståelse.
  • Processkrivning – eleverna blir medvetna om sina strategier, lärandeprocessen synliggörs, responssamtalen mellan eleverna ska dock övervakas av lärare så de aktivt kan styra och vägleda samtalen rätt.
  • Läraren tar ansvar för sin egen kompetensutveckling

Citatet nedan illustrerar detta tydligt:

It is always the most effective teachers who have told us that they

have much more to learn. They are always the ones seeking the professional

development. The weaker teachers are often very confident

that they already teach well. (Pressley, 2006b:6)

Viktiga led i detta arbete är:

  • Didaktiska pedagogiska samtal, samarbete mellan kollegor och mentorskap som i sin tur leder till positiv förändring
  • Lärarna ska involveras i skolans fortbildningsinsatser

Utdrag ur avhandlingen som jag tycker är intressant att läsa och reflektera över för alla oss pedagoger:

Eleverna i Heimdahl Mattson och Roll-Petterssons (2007) studie har

en klar uppfattning om vad som utmärker en god lärare. Enligt dem är det en

lärare som gör att alla känner sig betydelsefulla och som undervisar på varierande

sätt. Denna lärare känner tillit till elevens förmåga ”and does not give

up on a student” (2007:247); de undviker inte problemen utan finns till

hands och ger stöd. Detta lärarideal har slående likheter med de lärare som

ingår i avhandlingsarbetet, liksom de expertlärare som Hattie (2009) och

Pressley (2006a) beskriver.

Det fordras således omfattande kunskaper, även specifika sådana, för att

kunna möta variationen av elever i klassrummet. Lärarna i studien är eniga

om betydelsen av att utreda elevens svårigheter i grunden för att adekvata insatser

ska kunna göras. Här är den specialpedagogiska professionen som

finns på skolan och i arbetslaget av fundamental betydelse, men samarbetet

kräver dock att alla lärare har grundläggande insikter i specialpedagogiska

frågor – ett ansvar som primärt åligger lärarutbildningen. Lärarnas vägledande

princip – ”alla ska få möjlighet att lyckas” – framträder som ett specialpedagogiskt

signum som kommer den totala variationen av elever till godo.

 

Avhandlingen i sin helhet hittar ni här:

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01.pdf

Författare: Emilia Lindqvist

Speciallärare på en Triangelskolan i Kiruna Kommun med ett särskilt intresse för språkutveckling

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *