Svåra undervisningssituationer och relationen till eleverna – lästips!

Vill gärna tipsa er att läsa följande artikel om en nyutkommen avhandling om hur viktig mötet mellan elev och lärare är. Avhandlingen hittar du i sin helhet här:

Takt och hållning – en relationell studie om det oberäkneliga i matematikundervisningen

Skickliga lärares relationsarbete viktigt för eleverna

Duktiga lärare löser svåra undervisningssituationer genom ständiga improvisationer och de tar huvudansvaret för relationen till eleven i mötet ansikte mot ansikte. Det visar en avhandlingsstudie med fokus på mötet mellan elever och lärare.

Ann-Louise Ljungblad I den mikroetnografiska studien valde elever fyra särskilt duktiga lärare. Lärarnas sätt att möta elever, ansikte mot ansikte, videofilmades under matematiklektioner. Främst fokuserades svåra situationer där lärare tvingades ta snabba, ibland sekundsnabba, beslut.

Eleverna valde lärare med god relationell förmåga

Ann-Louise Ljungblad tar utgångspunkt i barnkonventionen och barns rättigheter att ingå i demokratiska relationer. Elever fick därför namnge lärare som de tyckte kunde möta dem på ett tryggt och utvecklande sätt. Tre lärare valdes på detta sätt för mellanstadiet, för introduktionsprogram på gymnasiet samt för naturvetenskapligt program på gymnasiet. Den fjärde läraren namngavs av föräldrar som alltså fick vara sina barns ombud. Det var föräldrarnas tolkning av sina barns möten med lärare som styrde lärarvalet för gymnasiesärskolans individuella program (tidigare verksamhetsträning).

Ljungblad beskriver att hennes nyfikenhet väcktes av vad dessa lärare gör som är så betydelsefullt så att eleverna namngav dem. Elevernas beskrivningar visade att de främst lade tonvikt vid lärarnas relationella förmåga. Den relationella förmåga som Ljungblad ville studera handlar till stor del om kommunikationen mellan lärare och elev som sker i mötet ansikte mot ansikte.
Lärares sätt att möta eleverna i lärar-elev relationen beskrivs av Ljungblad som särskilt viktigt för elever i svårigheter. Dessa elever har särskilt svårt att klara de normer som dominerar i skolan. En av dessa normer är att elever ska vara självständiga problemlösare i matematikundervisningen.

Ett positivt urval av lärare

Ljungblad betecknar valet av de fyra lärarna som ett positivt urval. De fyra lärare som tillfrågades att delta tackade ja. De och eleverna beskrivs enligt följande i avhandlingen:

  • Pia, undervisar elever i matematik på mellanstadiet (årskurserna 5 och 6)
  • Ingrid, speciallärare och mentor på gymnasiets introduktionsprogram, elevgruppen består av elever med diagnosen autismspektrumtillstånd och ibland även andra diagnoser eller svårigheter
  • Maria, lärare på gymnasiesärskolans individuella program där hon undervisar tre elever som har utvecklingsstörning, kommunikationssvårigheter, rörelsehinder och synskador eller blindhet
  • Hans-Olof, undervisar på Naturvetenskapsprogrammet samt en grupp niondeklassare med stort intresse för matematik

Improviserade i de svårare undervisningssituationerna

Data samlades in under ett års tid. Ljungblad använde bland annat en videokamera för att samla in data. Lärarnas möten med elever, ansikte mot ansikte, följdes ofta på mycket nära håll. Efter videofilmade lektioner tittade Ljungblad och den undervisande läraren tillsammans på avsnitt från videofilmerna i vad som kallas för meningsskapande dialoger. De samtalade ofta om de svårare undervisningssituationerna som lärarna hamnade i. För sådana oberäkneliga situationer fanns ingen färdig planering. Lärarna improviserade därför till stor del för att lösa dessa situationer.

Undervisningssituationerna har undersökts med hjälp av mikroetnografisk analys. Ljungblad har försökt att analysera en mängd aspekter i vad hon kallar för mikrovärlden. Till exempel har hon studerat lärarnas kroppsspråk. Hon beskriver till exempel hur lärare tar ögonkontakt, hur de använder röstläge i olika situationer samt hur de använder gester. Resultatkapitlets beskrivningar visar också hur läraren på gymnasiesärskolans individuella program använder taktil beröring under matematikundervisningen. Avhandlingen tar därmed upp olika aspekter i undervisningen som har kommit i skymundan för den stora betoningen av kunskapsmätningar i dagens skola. Ljungblad relaterar i denna diskussion till skolans breda demokratiska uppdrag där meningsskapande, kritiskt tänkande och solidaritet sätts i fokus.

De fyra lärarna agerade likadant

Några av beskrivningarna i avhandlingen visar enligt Ljungblad att de fyra lärarna samstämmigt

  • tar dubbelt ansvar i och för relationerna med eleverna vilket innebär det pedagogiska ansvaret likväl som ansvar för att relationen fungerar tillsammans med eleverna
  • visar tilltro till elevernas potential
  • intresserar sig för de enskilda eleverna som de är
  • fungerar som vägvisare och står vid elevernas sida i ett gemensamt utforskande vid elevernas lärande
  • hanterar dilemmasituationer (svåra undervisningssituationer) genom improvisation
  • ställer frågor på ett sätt som gör det möjligt för eleverna att våga uttrycka sig.

Ett gemensamt professionellt språk saknas

Ljungblad konstaterar i den avslutande diskussionen att det saknas begrepp och språkbruk för hur lärare relaterar till elever. Det visade sig bland annat när lärarna skulle försöka beskriva vad de gjorde i undervisningssituationerna. De detaljerade beskrivningarna, samt de meningsskapande samtalen mellan Ljungblad och de fyra lärarna, visar enligt Ljungblad på utvecklingsmöjligheter för lärare och lärarstudenter.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Göteborgs Universitet 2016-02-05

Text: Johan Malmqvist

Matematikundervisningens betydelsefulla sekund

Länk till artikeln:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/relationer-larande/skickliga-larares-relationsarbete-viktigt-for-eleverna-1.246038

Pys/undantagsparagrafen i skollagen och autism- Bo Heilskov Elvén

Foto på Bo

Om pys och undantagsparagrafen i skollagen

I skollagen finns en paragraf, kallat undantagsparagrafen. Den finns på lite olika ställen i lagen beroende på vilken skolform det gäller: 10 kap. 21 § (grundskolan), 11 kap. 23 a § (grundsärskolan), 12 kap. 21 § (specialskolan), 13 kap. 21 a § (sameskolan),15 kap. 26 § (gymnasieskolan), 20 kap. 28 § (kommunal vuxenutbildning), 21 kap. 20a § (särskild utbildning för vuxna), 22 kap. 22 § (utbildning i svenska för invandrare).

Undantagsparagrafen för grundskolan låter såhär:

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses här funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett viss kriterium (Skollagen kap 10 § 21).

Paragrafen är en tillämpning av FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionens syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde (direkt citat från konventionen). Det är en ganska stor målsättning.

Just att det är en tillämpning av konventionen är viktigt. Undantagsparagrafen är alltså inte något man från svensk sida skrivit in i skollagen på eget bevåg, utan man måste skriva in den typen av formuleringar i en skollag om man ska leva upp till konventionen. Det betyder också att et brott mot undantagsparagrafen inte bara blir ett brott mot skollagen, det blir ett brott mot konventionen. Den konvention som handlar om mänskliga rättigheter som är särskilda för personer med funktionsnedsättningar.

Konventionen beskriver människor med funktionsnedsätingar som: Människor som har en långvarig fysisk, mental, intellektuell eller sensorisk funktionsnedsättning som i samspel med olika hinder kan hämma dem i att delta på lika villkor som andra i samhällslivet. Det gäller alltså både fysiska funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter som dyslexi och utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar som ADHD och autism. Det innebär att undantagsparagrafen gäller alla dessa grupper.

Konventionens 8 grundläggande principer är:

  • Respekt för värdighet, rätt till självbestämmande och oberoende
  • Icke-diskrimination
  • Fullt och effektivt deltagande i samhällslivet
  • Respekt för olikheter och accept av funktionsnedsättningar som en del av mänsklig diversitet och humanitet
  • Lika möjligheter
  • Tillgänglighet
  • Jämställdhet mellan män och kvinnor (kallat det dubbla handikappet; kvinnor med funktionsnedsättningar får tyvärr ofta sämre bemötande och rättigheter än män)
  • Respekt för de växande förmågor som barn med funktionsnedsättningar utvecklar och för deras rätt att bevara sin identitet

De viktiga principerna när vi pratar om undantagsparagrafen är Fullt och effektivt deltagande i samhällslivet och Lika möjligheter. Skolan måste alltså säkra att elever med funktionsnedsättningar uppnår ett fullt och effektivt deltagande i samhällslivet där deras funktionsnedsättning inte står i vägen, samt att elever med funktionsnedsättningar inte får sina möjligheter begränsade av sina funktionsnedsättningar. Det betyder till exempel att skolan måste säkra att en elev som är blind får tillgång till skolböcker som eleven kan läsa, antingen i form av blindskrift eller ljudböcker. Det att vara blind får inte innebära att man får sämre betyg i svenska eller matte. Detta är den enkla nivån.

Tanken bakom konventionen är att en elev inte får begränsas på områden där funktionsnedsättningen inte är en faktor på grund av funktionsnedsättningen. Man får alltså inte få sämre betyg i matte för att man inte kan läsa mattetalen på grund av dyslexi. Denna enkla nivån innebär att skolan måste kompensera för funktionsnedsättningen så mycket det bara går. Undantagsparagrafen handlar om något mera komplicerat och övergripande. Den handlar om att funktionsnedsättningen inte får stå i vägen för lika möjligheter i utbildningssystemet längre fram i livet. Betygsgenomsnittet får alltså inte vara lägre än det hade varit om man inte haft en funktionsnedsättning. För om det är det ger det inte eleven lika möjligheter. Det betyder till exempel att elever med dyslexi inte får ha lägre betyg i svenska för att de inte kan läsa. Skolan måste bortse från den bristande läsförmåga när man sätter betyget.

Det kan synas galet. Om vi ska sätta betyg på hur bra man läser men måste bortse från funktionsnedsättningen dyslexi blir betyget ju ganska meningslöst. Fast det är just det fina. Vi sätter betyg bland annat på läsförmågan hos vanliga elever. Men hos elever med dyslexi finns det en dokumenterat funktionsnedsättning som inte får stå i vägen för elevens möjligheter i livet. Då måste vi ganska enkelt bortse från läsförmågan när vi sätter svenskabetyget. Annars skulle eleven inte ha möjligheter till vidare utbildning. Det är inte så kontroversiellt. Så har vi gjort även tidigare. För det är klart att vi inte kan underkänna alla med dyslexi i grundskolan. På samma sätt bortser vi såklart från kunskapskrav i gymnastiken om en elev sitter i rullstol. Inte från alla krav, men från dem som kräver att man kan gå och springa.

Det blir mycket mera komplicerat när vi ska diskutera autism. Det är inga problem när det handlar om de grundläggande kunskapskrav, som att kunna räkna och läsa. Fast det blir väldigt komplicerat om det handlar om de mera komplexa kunskapskrav, som att man ska kunna generalisera, se komplexa problem från olika håll och det som i skollagen beskrivs som att se helheter och läsa mellan raderna.

Personer med autism kännetecknas av svårigheter med central koherens. Det betyder svårigheter med att förstå orsak och verkan i komplexa sammanhang, med att se helheter och med att generalisera upplevelser och information. Därför beskrivs personer med autism ofta som konkreta i sitt tänkande och detaljfokuserade. Det innebär att elever med autism troligen aldrig kommer att uppnå de mål skollagen ställer upp för betyget A. Det kommer att betyda att funktionsnedsättningen (autism) kommer att begränsa dessa elevers möjligheter att få betyget A. Och det får det inte. Då står funktionsnedsättningen i vägen för elevens lika möjligheter. Eleven får svårare att uppnå höga betygsgenomsnitt som är nödvändiga för att ta sig vidare i utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättningen. Elevens lika möjligheter försvinner. Därför måste man bortse från A-kriterierna vid betygssättning när det gäller elever med autism.

Detta är mycket kontroversiellt. Det betyder i princip att elever med autism som uppnår betyget C i svenska skolan bör ha betyget A eller iallafall B. Det finns det en del personer både inom och utanför skolan som har problem med. De invändningar jag sett är:

  • ”Det är inte rättvist mot de andra elever”. Jo det är det. Konventionen handlar just om rättvisa. Så det är för att uppnå rättvisa att det måste vara på det viset.
  • ”Man får bara bortse från enstaka krav enligt undantagsparagrafen”. Ja, fast vad betyder det? Man kan tolka det som att man får bortse från dem ett och ett, men inte från hela betygssteg på en gång. Betygsskalan är uppbyggd så att om man uppnått kunskapsmålen för betyg C och en del, men inte alla, av dem för A, ska man ha B. Måste vi bortse från många av A-målen blir det B. Måste vi bortse från alla A-målen ett efter ett om vi går igenom dem, blir det ett A.
  • ”Men då kommer man kanske att jobba med något man inte kan”. Nej. Undantagsparagrafen gäller inte yrkesförberedande ämnen, enbart studieförberedande. Det handlar om att vi inte ska begränsa möjligheten att bli ingenjör om man har autism. Men man blir inte ingenjör när man inte kan räkna. Det finns ingen undantagsparagraf för högskolestudier.

Så man måste titta på varje betygskriterium för sig och bestämma om man måste bortse ifrån det. Det gör vi i syfte att inte dra ner betygsgenomsnittet på grund av en funktionsnedsättning och därmed begränsa elevens möjligheter för ett fullt och helt deltagande i samhället. Och för att kunna lösa det jätteviktiga uppdraget måste man ha kunskap. Vid autism kunskap om vad autism är, vilka funktionsnedsättningar som är vanliga hos personer med autism och vad dessa betyder i förhållande till kunskapsmålen. Faktiskt måste den lärare som ska sätta betyg på elever med autism vara expert på autism. Annars finns det risk att skolan begränsar elever med autisms rättigheter enligt konventionen.

Länk till inlägget:

http://www.hejlskov.se/blog50.html

Kollegialt lärande och språkutveckling i fritidsverksamhet

Ännu ett lästips!

fritidsSkolporten har i samarbete med Kristianstad kommun publicerat en artikel kring språkutveckling och kollegialt lärande i fritidsverksamhet – Artikel nr 13 2016: ”Nu sätter vi ord på det, ryggraden har flyttat till huvudet”: Kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt som beprövad erfarenhet i fritidshemsverksamhet” . Artikeln beskriver ett tre terminer långt arbete där syftet var att genom kollegialt lärande knyta praktiken till vetenskaplig grund om språkutveckling, vilket var ett prioriterat mål i verksamheten.

Artikeln beskriver hur fritidslärare kan arbeta med språkutveckling i det vardagliga arbetet genom att utgå från barnens egen verklighet, uppmuntra till språklig aktivitet samt genom att arbeta med språklig stöttning.

De deltagande fritidslärarna ser nu mycket tydligare att fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling. Fritidslärarna har även fått kunskap och verktyg om hur de kan arbeta med språkutveckling.

– Projektet har medfört en ökad trygghet inom arbetsgruppen. Det är uppenbart att regelbundna och strukturerade träffar för diskussion av det pedagogiska innehållet bidrar till detta.

– Ytterligare ett viktigt resultat är att projektet ökade fritidslärarnas känsla av professionalitet. Flera pekar på vikten av att få sätta ord på det egna arbetet och koppla det till en vetenskaplig grund. Det ligger en stor kraft och många möjligheter i det kollegiala lärandet.

Läs mer här:

http://www.skolporten.se/app/uploads/2016/08/undervisning-larande-13-2016.pdf

 

LÄRA – tidskrift utgiven av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

lara

Lästips!

Gå in på länken nedan för att ta del av LÄRA Stockholm – en publikation som ges ut 6 gånger årligen. Tidningen innehåller intressanta och inspirerande reportage kring pedagogik och aktuell forskning. Läs bland annat i nr 2 2016 om det viktiga kollegiala lärandet på en skola i Spånga.

https://pedagog.stockholm.se/lara/

Att läsa för att lära – Petter ”16 rader”

Hiphopmusikern Petter, aktuell med boken ”16 rader”, berättar varför rapp kan vara en väg till läsning och skrivande för de som inte läser böcker i någon större utsträckning. Petter berättar om sina svårigheter med läsningen och sin erfarenhet av läs-och skrivsvårigheter och hur han var på väg att ge upp under sin skoltid.

Övergången mellan förberedelseklass till ordinarie klass

Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet och svenska som andraspråk vid Stockholms universitet berättar om forskningsprojektet ”Nyanlända och lärande”. I projektet har hon tillsammans med Jenny Nilsson följt undervisningen av ett antal nyanlända elever i tre svenska kommuner. I intervjun berättar hon vad som kännetecknar god undervisning av nyanlända elever och ger råd till skolledare och rektorer som möter nyanlända elever i vardagen.

 

Språk- och kunskapsutvecklande arbete i alla ämnen

Det ämnesspecifika språket – så oerhört viktigt att behärska för att uppnå en god (läs-)förståelse i respektive ämne. Nedan finns en samling filmer från Skolverket som konkret visar hur du som lärare kan gå tillväga för att arbete språk-och kunskapsutvecklande i just ditt ämne för att på så sätt gynna dina elevers måluppfyllelse men samtidigt deras förståelse av ämnet i stort.

 

Vad ska vi hitta på? Aktiviteter för att främja gemenskapen i en klass.

skolfred

Alla vet vi hur viktigt det är med en bra sammanhållning i en klass, dels för att alla elever ska känna sig trygga men också för att denna gemenskap ska främja inlärningen. Nedan finns en länk till ”Vad ska vi hitta på?” som är utarbetat av elever själva som en del i en tävling med målet att främja skolfreden samt förebygga mobbning.

Materialet Vad ska vi hitta på? samlar de bästa spelen, lekarna och aktiviteterna som skickades in till i Skolfredstävlingen 2011–2012. Aktiviteterna har tagits fram av elever och syftet med dem är att stärka gemenskapen i klassen. Materialet riktar sig i första hand till den grundläggande utbildningen, men det kan även användas tillsammans med många andra grupper.

Länk till materialet

http://www.folkhalsan.fi/Global/VarVerksamhet/UngOchSkola/Vad%20ska%20vi%20g%c3%b6ra.pdf