Kognitionssimulator

Hur upplever en elev med Aspbergers, ADHD, Dyslexi, svårigheter med den auditiva perceptionen, svårigheter med social interaktion,  svårigheter med uppmärksamheten eller problem med tidsplaneringen en helt vanlig lektion? Nyttigt för oss lärare att förstå hur dessa svårigheter påverkar våra elever och kanske det bästa sättet är att vi själva får uppleva hur det kan kännas genom att sätta oss i våra elevers situation för en liten stund?

Nedan finns en länk till en Kognitionssimulator utarbetad av Myndigheten för delaktighet

http://mfd.se/valfardsteknologi/i-skolan/kognitionssimulatorn/

 

Framgångsmetodik för barn med läs-och skrivsvårigheter – Ulrika Wolff läsforskare

Barn i 9-årsåldern som har avkodningssvårigheter, som till exempel dyslexi, kan med en viss undervisningsmetod lära sig att läsa bättre.

Här berättar Ulrika Wolff, docent, specialpedagog, institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, om sin studie om hur man kan få barn med läs-och skrivsvårigheter att läsa bättre.

Pysparagrafen/Undantagsbestämmelsen – hur funkar den? Film från skolverket

I skollagen finns en bestämmelse som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta.

Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att nå ett visst kunskapskrav. Den här bestämmelsen brukar kallas undantagsbestämmelsen.

Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.

Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet

bok1

Vill gärna tipsa er om en väldigt intressant antologi ”Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet” som har utkommit efter ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Skolverket. Syftet med samarbetet har varit att planera och genomföra en kompetensutvecklingssatsning för språk-läs och skrivutvecklare samt förstelärare i regionen Småland, Blekinge samt Öland. Projektet har pågått sedan 2010 och är ett nätverk för svenska och svenska som andraspråk där lärare och forskare från universitetet tillsammans tagit del av forskning och nyheter samt diskutera kring hur man i förskolan och skolan kan främja elevers och barns möjligheter att tänka, kommunicera och lära genom att samtala, lyssna, skriva och läsa. Varje deltagande kommun fick i uppdrag att utveckla kunskaper och arbetssätt kring språkets betydelse för lärande utifrån det som skrivs i läroplanen.Tyngden lades vid att lyfta fram hur lärare tillsammans kan utveckla verksamheten och undervisningen i förskola, förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan samt den kommunala vuxenskolan. Nedan hittar ni innehållsförteckningen samt vad antologin innehåller.

Länk till antologin i sin helhet (kopiera till webläsaren)

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922611/FULLTEXT01.pdf

 

Innehåll

Förord…………………………………………………………………………………………. 5

Inledning

Ewa Bergh Nestlog & Desirée Fristedt…………………………………………….. 7

DEL 1

Språk och genrer i skolan

Desirée Fristedt………………………………………………………………………. 13

Skriva för att lära och kommunicera kunskaper

Ewa Bergh Nestlog………………………………………………………………….. 21

Läsning, läsförståelse och lässtrategier

Åsa Nilsson Skåve……………………………………………………………………. 43

Ord i alla ämnen flerspråkiga elever och skolans språk

Gudrun Svensson…………………………………………………………………….. 53

DEL 2

Genrepedagogik

Eva Lind ………………………………………………………………………………… 77

Läsförståelse i alla ämnen skolutveckling

Jenny Kromnow & Jenni Sundberg……………………………………………. 83

Cirkelmodell för lärare och elever

Anna Lindén Olofsson, Malin Bergdahl & Malin Persson …………… 91

Samtalet som redskap för lärande Sölveborgs kommun

Iréne Lindén ………………………………………………………………………….. 99

Olika uttrycksformer i förskolan

Carina Olsson ………………………………………………………………………. 103

Muntliga och digitala texter i förskoleklassen

Madlene Persson…………………………………………………………………… 109

Matematikspråk

Ann-Sofie Larsson & Mia Persson- Apelros ……………………………… 115

Lärande och samtal

Linda Kullberg ……………………………………………………………………… 119

Tankar om nuläget och framtiden

Iréne Lindén …………………………………………………………………………. 123

Kollegialt lärande elevers utveckling av tankar och texter

Inga-Lill Fransson…………………………………………………………………. 125

Att synliggöra lärandet texter i ämnet bild

Lena Andersson…………………………………………………………………….. 131

En satsning med förstelärare Vaggeryds kommun

Emanuel Gustafsson, Gertie Hultman, Anna Johansson,

Anne-Marie Manfredsson & Magnus Olander ………………………….. 141

Ordförståelse genom hela texter i årskurs 3

Anne-Marie Manfredsson……………………………………………………….. 143

Cirkelmodellen en väg in i läsandet och skrivandet

Anna Johansson ……………………………………………………………………. 149

Serier i undervisningen genom genrepedagogik

Emanuel Gustafsson ……………………………………………………………… 153

Förmågor och språk i alla ämnen

Magnus Olander …………………………………………………………………… 159

Forskningscirklar en metod för kollegialt lärande

Gertie Hultman………………………………………………………………………

.

 http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922611/FULLTEXT01.pdf

 

Bloggtips – Toura Hägnesten Pedagog Stockholm

 

Toura Hägnesten

Vill ge er tips på en blogg jag själv läser regelbundet som finns på Pedagog Stockholms portal – Toura Hägnestens blogg. Hon är ämnesutvecklare på utbildningsförvaltningen. Hennes ämnesområde är språk-läs och skrivutveckling. Hon skriver mycket kring aktuell forskning inom sitt område, ger tips på ny användbar litteratur och intressanta artiklar inom läs-skriv- och språkutveckling.

Toura tar bland annat upp i ett av sina blogginlägg det resultat som framkommit i Ulrika Wolffs (Göteborgs universitet) studie RAFT som även mycket annan internationell forskning har pekat på – att daglig intensiv lästräning är det mest effektiva för de mest svaga läsarna.

Länk till Touras blogg:

http://pedagogstockholmblogg.se/tourahagnesten/

Nedan kan ni som är intresserade läsa mer kring RAFT-studien samt om Ulrika Wolff.

(Texten nedan är ett urklipp från Lärarförbundets tidning ”Specialpedagogik”)

Fakta RAFT

Studien RAFT (Reading and Fluency Training Based on Phonemic Awareness) är den första i sitt slag i Sverige. Resultat stämmer med liknande forskning i bland annat USA.

Syftet med projektet har varit att utforma ett teoretiskt väl förankrat undervisningsprogram för nioåringar som genomförs i en till-en-undervisning för barn med allvarliga läs- och skrivsvårigheter.

Under det treåriga forskningsprojektet har 2 200 nioåringar screenats, drygt 100 av dem har testats individuellt och hälften av den senare gruppen även har tränats individuellt. Den andra hälften har utgjort en kontrollgrupp som deltagit i den undervisning skolan erbjöd, till exempel specialundervisning.

Omkring fem procent av skolbarnen har svårt med ordavkodningen och att komma igång med läs- och skrivinlärningen. De flesta läsforskare menar att det beror på brister i den fonologiska medvetenheten, det vill säga att de har svårt att förstå den ljudmässiga sidan av språket.

I studien fick 50 nioåringar med läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre daglig träning under 45 minuter i tolv veckor. Övningarna leddes av specialpedagoger som fått särskild träning vid Göteborgs universitet. Dessa nioåringar jämfördes med en lika stor kontrollgrupp som fick den undervisning som deras skola erbjöd, till exempel specialundervisning.

Träningen för eleverna som fick intensivträning bestod av tre delar. Den övervägande delen handlade om den alfabetiska koden, om fonologisk medvetenhet och eleverna tränade kopplingen fonem-grafem på olika sätt. Bland annat använde vi en modifierad modell av ett material som heter Fonomix, säger Ulrika Wolff, universitetslektor i pedagogik.

En annan del av träningen betonade läsförståelsen genom att hjälpa eleverna att hitta läsförståelsestrategier. Det handlade bland annat om att eleverna skulle bli medvetna om att läsförståelse sker på olika nivåer och att det ofta krävs en förmåga att ”läsa mellan raderna”, att göra inferenser, för att förstå en text. Här tränades också vägledd högläsning.

– Men vissa barn läste så dåligt att det inte var fruktbart att de läste själva. Istället läste läraren högt och därefter diskuterade man texten på olika sätt, förklarar Ulrika Wolff.

För att stärka elevernas säkerhet, få upp hastigheten i läsningen och för att eleverna skulle få upp ett läsflyt tränades upprepad läsning. Barnen gjorde egna grafer över sin läsutveckling.

De tolv veckornas träning delades upp i två sexveckorsperioder. Eleverna fick sex likvärdiga texter med lika många ord och av samma svårighetsgrad. Det var texter som det tog barnen omkring fem minuter att läsa. Varje dag under en vecka fick eleverna läsa upp samma text, utom sista dagen då den lästes två gånger – eleverna läste alltså samma text sex gånger. Eleverna fick göra grafer över hur deras läsning förbättrades under veckan. När det gått sex veckor hade eleverna sex grafer. Då såg de sina framsteg, att läsningen hela tiden blir bättre och bättre ju fler gånger de läst en text.

– Men därefter tog de också den första stapeln i varje veckas grafer – den representerade den första läsningen av varje ny text – och satte samman dessa till en ny graf. Då fick de se att det även skedde en förbättring över tid när det gällde att läsa okända texter, säger Ulrika Wolff.

För eleverna är det viktigt att de får omedelbar feedback, att de ser att de utvecklas. Det är speciellt viktigt för dessa elever som inte riktigt har hängt med sina klasskamrater i läsutvecklingen.

– Efter träningen kunde vi se att i stort sätt alla mått – förutom lyssnarförståelsen – förbättrats. Ordavkodning, stavning, läshastighet, läsförståelse och den fonologiska säkerheten var signifikant bättre hos eleverna som fått intensivträning jämfört med kontrollgruppen.

Ulrika Wolff kan nu dessutom konstatera att träningseffekten sitter i en tid efter att programmet avslutats. Hon testade eleverna ett år efter att projektet slutförts och fann att det då fortfarande fanns kvarvarande effekter.

Ulrika Wolff menar att flera förmågor ska övas samtidigt.

Ulrika Wolff framhåller att det är den första studien av det här slaget som har gjorts i Sverige. Tidigare studier har varit mer begränsade och ofta studerat effekten av antingen fonologisk träning eller läsförståelseträning. Däremot har flera internationella studier av det här slaget gjorts och de redovisar likartade resultat.

– Ingenting i de metoder vi använde är speciellt nytt, utan det vi har gjort är att vi har satt samman sådant som vi vet fungerar. De slutsatser man kan dra av denna och flera internationella studier är att det verkar vara bra att träna olika förmågor samtidigt. Många träningsprogram är uppbyggda så att de antingen tränar ordavkodning eller något annat. Men det som verkar ha bäst effekt är att man tränar alla dessa saker och att man gör det intensivt under en begränsad period.

Ulrika Wolff vet att träningsprogrammet redan har påverkat läs- och skrivundervisningen i många av de skolor och kommuner där studien gjordes.

– Specialpedagogerna säger att studien har lett till nya läsprojekt, att det gett ringar på vattnet så att många i dag arbetar på ett liknande sätt som vi gjorde i projektet.

Hasse Hedström

Länk till artikel:

http://www.lararnasnyheter.se/SP_11_05_s14_forskninglastraning.html

 

 

 

http://pedagogstockholmblogg.se/tourahagnesten/2016/04/17/tidig-upptackt-fortsatta-insatser/